Tranbär (Vaccinium oxycoccus)

Tranbär är en lågväxande växt på tuvor ute på öppna mossar och myrar.
Den består av ett krypande ris med rödbruna stammar och tjocka vintergröna blad.
Riset kan bli meterlångt och bladen är i regel 6-10 mm långa. Blommorna är rosa-röda.
De röda runda, aningen avlånga, bären är ätliga och C-vitaminrika.
De mognar relativt sent på hösten. Bären är något större än lingon.
 Enligt folktradition blir de bättre (godare) om den första frosten fått nypa dem innan
man plockar dem.






Lingon (Vaccinium vitis-idaea)

Lingon är ett ris som är vintergrönt. Lingonets bär, som också heter lingon,
är ätliga, och mognar i augusti - september. Således är de gröna
och kartiga ännu på fotot ovan.

Lingon blir 10-40 centimeter hög med kompakt växtsätt.
 De trivs i halvskugga och med sur, fuktig jordmån.
 I Sverige är lingon vanligt i gles barrskog, särskilt i närheten av tall. 
Lingon är mycket tåliga mot kyla; de kan tåla -40 °C och eventuellt lägre,
men växer dåligt där somrarna är mycket varma.

Lingon har blad året om även de kallaste vintrarna.
De sprider sig med underjordiska rötter.
På sommaren har de vita blommor och frukten mognar på hösten.
Lingonets bär är röda och sura.

Lingon liknar mjölon och kan förväxlas med denna växt.
Mjölonet har fått sitt namn av att bäret är torrare och mjöligare än lingonet,
vilket är den tydligaste skillnaden.

Kråkbär (Empetrum nigrum)

Kråkbär är ett vintergrönt ris som hör till växtfamiljen ljungväxter.
Växtens frukt är ett svart, ganska torrt bär som påminner om blåbär men är mindre och
har större och hårdare kärnor. Bäret är lite sött men i övrigt ganska smaklöst.
Vissa anser att smaken blir bättre om bären utsatts för frost.

Kråkbär växer oftast på myrar eller i kanten av sandstränder.
Intag av kråkbär kan ha en laxerande effekt.

Blåbär (Vaccinium myrtillus)

Blåbär är ett ris som växer vilt i norra Europa. Blåbär kan också förväxlas med odon,
 men det finns väsentliga skillnader mellan dem.

Blåbär är en av de vanligaste växterna i Sverige och beräknas täcka omkring 17 % landets yta.

Fullmogna blåbär har ett saftigt, mörkt vinrött fruktkött. Smaken är syrlig med en liten sötma.

Blåbär är en viktig växt för andra arters överlevnad, alltså en så kallad nyckelart.
Busken betas av bland annat rådjur och älg, medan bären äts av en mängd olika fågelarter och björn. Tjäderkycklingar kan också hitta fjärilslarver på grenarna, vilket är en mycket näringsrik föda.
 Självklart utnyttjas blommornas nektar av humlor och fjärilar,
 och på riktigt gammalt ris kan också lavar växa.

Blåbär har alltså en stor betydelse för den biologiska mångfalden i skogen.






Hönsbär (Cornus suecica)

Hönsbär är en växtart i familjen kornellväxter.
Växten är vanlig i norra och mellersta Sverige, hela Norge och hela Finland,
men sällsynt i södra Sverige och saknas i några landskap.

Den har en övervägande nordlig utbredning och trivs bäst på lågt liggande,
fuktiga och kalla ställen, som havskusterna och fjälltrakternas myrar,
 som den följer upp över trädgränsen.

 Hönsbär är en 2-3 dm hög och flerårig ört.
Stenbären är röda och har svagt sötaktig men fadd smak.

Med tanke på era gissningar i inlägget
"Gissa bäret" så tyckte jag det var passande
med en liten skola där de vanligaste bären presenteras.

Hjortron har jag bloggat om förr, dem ser ni HÄR.

Och jag kan konstatera att det INTE rörde sig om
rönnbär, de är orange och växer i träd. ;-)

 Lotta med fler hade dock rätt att det var hönsbär
det rörde sig om!

Guldstjärna till dig och de övriga som
visste att det var hönsbär.