Den här bloggen börjar mer och mer likna en
sjukjournal...

I går ville Luran gå på förskolan och leka med
barnen istället för att vara hemma med en
sjuk lillebror.

Men vid lunchtid kommer ett samtal, och det
är bara att knata iväg och hämta hem henne igen.

Hon hade störtblött näsblod, och det var nog
kanske andra eller tredje gången i sitt liv
den lilla damen haft näsblod.

Dessutom tykte de att hon var varm och hängig,
men hade ingen feber då vi kom hem.

Däremot hann hon blöda en omgång till
med näsblod innan det blev dags för sängen :-/






VAB-tåget tuffar således vidare här på Sockenvägen!

Inget av barnen har någon feber nu på morgonen,
men jag vågar inte ropa hej. Det verkar nämligen vara
någon typ av varannandagssjuka?!

Det är emellertid endast Bogge som haft feber,
så jag väntar bara på att Luran ska åka dit hon med.
Konstigt vore det annars.

Dagens måste är att knata och köpa blodstoppande
vadd/fiber på apoteket så vi är förberedda om
Luran skulle få mer näsblod.

Och ni som tycker att det är dödstrist att läsa om andras
sjuka ungar och dessutom se bilder på otyget ska vara
VÄLDIGT glada att jag inte lagt ut Bogges
första framgångar på pottan iställer *garv*

För som inbiten bloggmamma har jag ju givetvis
förevigat såväl unge, potta som det som hamnade där ;-)

(Betänk dessutom att jag gillar närbilder!)



KRAM

För någon vecka sedan bad förskolepersonalen att vi
skulle höra med Luran om hon möjligtvis råkat gräva ned
ett par glasögon ute i snön, då en flicka tappat sina
glasögon ute och de inte kunde hitta dem.

Luran hade nekat i sten att hon gjort det, men det fanns
ögonvittnen som hävdade motsatsen...

Pappan i huset frågade därför Luran i förbigående om hon
råkat gräva ner något ute i snön. Luran fick stora ögon av
förvåning att pappan visste något om detta, och det kröp
snabbt fram att hon visst hade grävt ner den andra
flickans glasögon i snön.

Så på med ytterkläderna och tillbaka till förskolan!

Väl på plats kunde hon på ett ungefär peka ut platsen och pappan
i huset kunde börja gräva, och efter en smärre utgrävning
av området hittade han tillsist de försvunna glasögonen.

Glasögonen återlämnades och det hela slutade bra.

Givetvis bannade vi Luran för att hon gjort som hon gjort,
och förklarade hur viktiga glasögonen var för den andra flickan
samt att man inte får ta saker av andra.

Men vi berömde även Luran för att hon faktiskt erkännt vad hon gjort,
oavsett vilket otyg hon ställer till så ska hon känna att hon kan berätta
det för oss. För är man bara ärlig så kan man ställa allt tillrätta!






Vad vill jag då ha sagt med denna annekdot?

Jo, att mina barn inte är ett dugg bättre eller sämre än någon
annans barn. De har hittat på, och kommer att hitta på,
massor av otyg under sin uppväxt. Det hör till.

Och vi kommer att finnas där för att banna, tillrättavisa,
stötta och hjälpa dem. De kommer att få stå till svars
den gången de gör något fel, lära sig att säga förlåt och
kanske får de ta av sina sparade pengar om de
tar sönder något för att lära sig den vägen.

Det som stör mig är de föräldrar som håller sina barn
om ryggen och framhåller att deras barn aldrig gör något
fel. Deras barn råkade minsann bara vara på platsen, och
hade inget med händelsen att göra, eller om så är fallet så
berodde det enbart på dåligt inflytande från andra barn!

Deras barn behöver minsann inte tillrättavisas eller
stå för sina handlignar. Att de skulle få indragna förmåner
är rent av befängt, då de i sina föräldrars ögon är
ofelbara och placerade på en pidestal...

Dessa föräldrar (observera inte barnen) är både naiva
och dumma, och gör sina barn en björntjänst.

Barn behöver få gränser, lära sig vad som är
rätt och fel, och även lära sig att det blir konsekvenser
om man inte sköter sig. Alla barn testar gränser,
det ingår liksom i konceptet att växa upp och
utvecklas som självständig individ.






Barn är barn. Det som borde diskuteras är
istället hur vi föräldrar väljer att hantera de situationer
som otvivelaktigt kommer att uppstå under deras uppväxt.

Jag har inget recept eller lösning på hur man
ska göra annat än att man med ömsesidigt förtroende,
kärlek och humor kan hitta lösningar på det mesta.

Och det är vi vuxna som har ansvaret,
inte barnen!

Som förälder måste vi våga att gripa in,
tala med andra föräldrar och vuxna i barnens närhet
och landa i vetskapen att mina barn och andras
djävla ungar är av samma skrot och korn.

Jag älskar mina ungar från månen och tillbaka,
men inser samtidigt att de liksom jag inte är ofelbara!

I dag är det kalasdag här på Sockenvägen, men det kommer
att bli en kalasdag med lite eftertanke.

I bland ställs tillvaron på kant, och man påminns om att
inte ta någonting för givet. Att man ska vara rädd om
sina nära och kära, och inte ta förgivet att man
får vara frisk bara för att man är ung...

Nu verkar det dock ha gått bra, men våra tankar
är hos faster med familj som inte haft det särskilt
roligt det senaste dygnet ♥

Vikten av en fungerande akutvård
både här i Dorotea och i Åsele är i högsta grad en
fråga som verkligen känns brännande, och jag håller
därför tummar och tår att så många som möjligt kan
åka med bussen på tisdag till Umeå för att uppvakta 
Landstingsfullmäktige.

 Den 14 Februari klockan 05.00 går bussen
 från torget i Dorotea, detta eftersom mötet börjar i Umeå kl. 8.30.

Är du sugen på att följa med?
Ring ockupanttelefonen på nr 073-074 02 81.

Bor du i Umeå med omnejd & vill vara med & stödja?
Kom då till Umeå kommuns fullmäktigesal som ligger i
Stadsbiblioteket i Umeå (vid Vasaplan) innan 8.30 då mötet börjar!
 Sprid ordet!

Kan du, liksom jag, inte åka med av någon anledning,
ta då istället och skicka en hälsning till Landstinget
där det framgår att du stödjer Doroteaupproret!

Skicka till:

Landstingsfullmäktige
Västerbottens läns landsting
 Köksvägen 11, 901 89 UMEÅ.

Alternativt maila, då även mail enligt
lag skall diarieföras.

landstinget@vll.se


För mer information se Doroteaupprorets blogg.


Nu ska jag strax åka och hämta Lurans tårta, och sedan
drar kalasandet i gång här på Sockenvägen.

Vill ni ge Luran en present dagen till ära?!

Ta då fram ett vykort och skicka det till adressen ovan,
för jag vill verkligen att mina barn ska få växa upp med
den trygghet akutplatser och en jourande läkare innebär.

Sköt nu om er,
så hörs vi när vi har kalasat färdigt här på Sockenvägen!

Ser ni?!

Detta var vad jag fick i går.

 En hel uppsättning med
Harald Wibergs samlartallrikar.

Det var "Åttner" som kikat in här i bloggen och
sett att jag var på jakt efter sådana.






Vet ni vad han då gör?!

Jo, han tar helt sonika och plockar
ner sina tallrikar från väggen och kommer hit 
till Sockenvägen och ger mig dem!

TACK ♥

(Men jag har allt lite dåligt samvete för att du nu har
nio tomma spikar på din vägg...)






Hela nio stycken gallertallrikar med olika djurmotiv
har jag nu att duka upp fika på till sommaren :-)

Jag får nästan här och nu utlova en riktigt god tårta
och kaffe då jag inviger tallrikarna - och "Åttner" har
GIVETVIS en stående inbjudan att komma hit
och fika med oss då!

Och på tal om fika och dukningar,
så kom det ytterligare en överraskning i går,
 men nu med posten. 

Det var goa Tina som
skickat mig en läcker cupcake duk som hon tyckte
passade bätte här än hemma hos sig *ler*

Bortskämd?! Jag?!
Jo, det är väl bara förnamnet...

TACK!!!




Ps. Kräksjukan härjar på barnens förskola, och jag har
sedan jag fick vetskap om det mått pyton. Vitpepparkorn
till trots så tycker jag det kör i magen...
Håll tummarna för att det enbart är inbillning! Ds.

Här var pärlisarna knoppande och nya, nu har de gjort sitt och jag
hoppas kunna ersätta dem med en vårlig primula eller två istället.


Känner mig seg i både kropp och knopp.

Först trilskades Bogge, han ville INTE somna i går kväll.
Närmare två timmar höll han ut innan han till sist somnade.

Då vaknade Luran med mardrömmar, så det var
bara att byta säng och gå och trösta henne.

Två timmar senare, var det samma visa igen.
Men då hade Luran växtvärk.

Sedan vaknade Bogge och jag fick hämta honom
till sängen. Så jag känner mig sååå pigg och utvilad
i dag *ironi så det skriker om det*.

Men efter ett par koppar kaffe ordnar det sig nog ;-)

Återkommer senare, ska fota min fina överraskning
som jag fick levererad i går så snart ljuset tillåter!


KRAM

Hi, hi, jag vet i ärlighetens namn inte om det är jag
eller barnen som gillar födelsedagsfiranden mest
i det här huset ;-)






Jag tycker det är så skoj att planera och fixa inför kalasen.
Bogges kalas kommer som ni ser att ha ett Bolibompa tema.

Tack vare tips från goa Ing-Britt med bloggen Hem & Drömmar
hittade jag ett kalaspaket med Bilibompa tema hos Josefines Magasin,
en webbutik som jag varmt rekommenderar!






Ett par paket har jag redan slagit in i vanligt brunt hushållspapper,
som jag sedan dekorerat med överbliven Bolibompabård som var kvar
sedan vi tapetserade Bogges rum.

Band och snören i lite olika färger och material har
också använts, allt är återvunnet material :-)

 




En tårta med Bolibompadraken ska beställas
från vårt konditori på orten, för att baka tårta är inte riktigt min grej.

Jag håller mig till att hänga upp ballonger och den
färgglada vimpeln som jag rotat fram ur mina gömmor,
jag har insett mina begränsningar vad gäller bakning nämligen ;-)






Bogges kalas är som ni ser helt under kontroll, värre
är det med Lurans kalas om dessutom ligger närmre i tid.

Hon fyller den 13 februari, och har bestämt att hon ska
ha ett rosa pirat/dödskalle tema på sitt kalas...

Ett sådant kalaspaket är givetvis också inköpt och hon
kommer även att få en tårta på det temat.

Så det är inget problem.

Problement är snarare att köpa några passande
födelsedagspresenter till den lilla damen.

För vet ni vad hon önskar sig?!






Ett riktigt strykjärn (men efter att jag och mormor påtalat att
 hon kan bränna sig så säger hon sig kunna vänta med det tills
hon fyller 8 år i alla fall...)

Önskar du dig inget annat då har vi lirkat och frågat.

Nej. Jo, strumpbyxor (vilket har inhandlats).
Och ett skåp med ett hjärta på (vilket hon inte kunnat utveckla
så att jag har ett hum om vilket sorts skåp hon menar...)

Inget annat?!

Nej.

Jag trodde ungar i hennes ålder hade en miljon saker
de önskar sig, men icket.

Så det blir nog för mamman att ta en loppis runda
och leta reda på ett skåp som jag kan måla hjärtan på...







Här är det för övrigt en mycket frisk morgon,
termometern visar på drygt 30 grader minus i dag.

Det är kanske kallt ute, men i Dorotea brinner
fortfarande kämparglöden - ockupationen och kampen för
en hälso- och sjukvård på lika villkor pågår fortfarande!

Mer om det hittar ni HÄR.

Den ABSOLUT bästa present mina barn skulle
kunna få till sina födelsedagar är utan tvekan att
landstigspolitikerna omprövade sitt beslut så att vi fick
 tillbaka våra akutvårdsplatser och jourverksamhet
här i Dorotea.



KRAM

Nya härliga kökshanddukar - passar pefekt nu till den stundande
våren. Då vill jag nämligen frossa i tulpaner, bakverk och
pastellfärger, särskilt pistagegrönt, rosa och turkost.


Bogge var lite tveksam till att öppna munnen och låta tandhygenisten
se hur många tänder han hade, men som tur var så var ju
storasyster med och visade hur man skulle göra!

Så efter lite lock och pock är nu Boggest tänder inspekterade.
Storasyster skötte sig så bra att också hon fick välja sig en
liten present ur den låda där barn som gapat
duktigt får välja en sak att ta med hem.

 Bogge valde sig en snurra, medan Luran fasnade för
en liten grön och glittrande groda.

Vistelsen på förskolan blev därmed inställd för hennes del.
Hon hade nämligen tänkt vara där i dag så att hon skulle kunna
få vara ute och busa, och inte sitta inne som hon får göra
om hon är hemma med mig och lillebror.

Men med en ny liten groda som kan vara ganska rädd enligt henne
så måste hon vara hemma och ta hand om den så den
inte blir orolig och hoppar iväg, alternativt kanske
blir en prins medan hon är borta...

Så nu pågår 100 frågor om vart grodor bor, vad de äter,
hur gamla de kan bli osv osv. Tur google finns ;-)

En annan sak som är tur att hon finns är min
vän Miranda! Hon kikade förbi i fredags, och med sig
hade hon de allra bästa presenter man kan tänka sig!

Pennor till barnen som både stämplar och gör ränder,
plus två plastsaxar som de kan klippa med utan att jag
behöver vara rädd att de gör sig illa.

Det varit guld värt denna helg
då Bogge varit sjuk och barnen behövt roas!!!

Dessutom fick jag de underbara
kökshanddukarna ovan. På pricken mig och ja, jag
måste erkänna att jag känner mig oförtjänt bortskämd.

Tack än en gång för att du alltid är så omtänksam ♥

Nu väntar närmast en kopp kaffe, sedan ska jag
klura ut hur vi ska tillverka ett grodbo till Lurans
groda, för den måste ju givetvis ha någonstans att
krypa och gömma sig.

Har jag riktigt tur så kommer svägerskan förbi senare
i dag med några saker som jag bett henne köpa då hon varit
i Sundsvall och på IKEA i helgen.

Vad jag bett henne köpa får ni se senare...

KRAM så länge!


Ps. Ett JÄTTE GRATTIS till Simon och Jessica som
fått en liten tjej ♥ Ds.





 

I går fick min Green Gate burk påfyllning
med mer Munkte. Min goa bloggvän Tina hade
räknat ut att mitt lager med Munkte borde vara
slut vid det här laget, och mycket riktigt så
var jag inne på sista påsen :-)






Har man väl fått smak för Kränkus Munkte, 
vill man inte stå där med en tom burk ;-)

Tack för din omtanke Tina ♥






Det var emellertid inte bara jag som fick en överraskning med
 posten i går. Min goa vän Anna läste förra veckan här i bloggen
att Luran ville ha fjärilsgardiner, så hon erbjöd sig att skicka
två gardinlängderlängder fulla med fjärilar till Luran.

TACK!!!

Behöver jag säga att det var en nöjd Lura som
gick och lade sig i går?!

Mamma, tror du att jag får sova med gardinerna?

Men där sa jag stopp och hon accepterade faktiskt det,
för som hon sa, gardinerna kan ju få rynkor då *fniss*

Se där, även gardiner kan kanske behöva
få sig ett lyft eller åtminstonde en ansiktsbehandling ;-P

 
KRAM

Jag blev jublande glad då maken kom hem med denna CD
som jag själv tänkt köpa men inte kommit mig för att inhandla.


Att toalettringen är nedfälld, att den överfulla soppåsen
bärs ut och att någon faktiskt lyssnar på det man säger och
 till på köpet lägger det på minnet och överraskar genom att på
något sätt återknyta till och bekräfta detta är väl den
 finaste kärleksförklaringarna man kan få?!

Jag nöjer mig i alla fall med det, och konstaterar
 att livet inte kan bli så mycket bättre ♥ 
 

Februari är lika med kalastider i den här familjen
eftersom både Bogge och Luran fyller år då.

Bogge är bestatt av Bolibompa draken och ska
få ett Bolibompa kalas bara jag får fatt i det kalaspaketet
på nätet eller i Umeå nästa gång jag åker dit.

Jag har hittat det på två ställen på nätet, det hade dock utgått
i den ena webbshoppen och i den andra var man tvungen att
handla för 300 kr, men då jag endast skulle ha kalaspaketet
för 69 kr så sprack även det alternativet. Så vet ni var det
finns kalasprylar med Bompa tema får ni gärna tipsa!!!

En Bolibompa drake från SVT:s shop ska iaf beställas,
liksom en DVD och/eller bok med Mamma Mu som är
en annan av Bogges stora favoriter.

Luran klurar ännu på vilket tema hon vill ha på sitt kalas,
men det lutar nog åt ett rosa dödskalle kalas...

På frågan vad hon önskar sig så var det ingen
hejd på de saker hon säger sig behöva ;-)

Det är dock på dagen en månad kvar tills damen fyller,
så hon lär hinna ändra sig x antal gånger innan dess *ler*

Och på tal om datum inser jag just att det
i dag är fredagen den 13:de.

Undrar om jag ska ta det som ursäkt för att krypa 
tillbaka under täcket?!




 

I dag fyller världens bästa mamma år!
 Det vill säga min mamma :-)

Således ska barnen hämtas på förskolan och
familjen bege sig till mamma/mormor för
att gratulera henne på hennes dag.

Och har vi riktigt tur får vi kanske avnjuta
hennes goda smörgåstårta...

För tårta är nått vi gillar i denna familjen,
och det i alla dess former *ler*

2011 var på det stora hela en dans på rosor, men
kom då ihåg att rosor även har små törnen...


Den här tiden på året kryllar det av tillbakablickar
och årskrönikor i bloggvärlden. Och jag kan givetvis
inte vara sämre, så här kommer en snabb resumé
av året som gått, med några av de starkaste
minnen som jag fått.





En kräkrsjuk Luran som sov i vovvens bädd.


Januari började med att magsjukan härjade
här på Sockenvägen. Men med en sådan start kunde
ju året bara bli bättre!



   


I februari fyller både Luran och Bogge år, Luran
fick sin efterlängtade dator och ett spindelmannen kalas.
Bogge var inne i en Drömmarnas trädgård period och
fick sig en Iggle Piggle och ett kalas på det temat.






En bok av en lokal författarinna som jag verkligen
rekommenderar!


I mars frossar jag i pärlhyachinter och läser en bok som
verkligen gjorde ett djupt intryck på mig, och som jag ännu
bär med mig som en av de mer gripande böckerna jag läst.

Så har ni ännu inte läst Inger Henricsons Sannfåglarna,
är det ett boktips!



   


I April längtar vi fasligt efter faster Sandra som är i Stockholm
och utbildar sig, samt äter en drös lakritspipor och gungar.

Våren är i antågande och jag njuter av att vara föräldraledig
tillsammans med mina båda busungar ♥






I maj åker jag en ut en fin kväll för att vaka på bäver. Ingen
bäver blir det men jag får lyssna på grodornas kväkande
och ser en mängd skogsfågel. Verklig livskvalité!






I juni slog hjärtat dubbla slag, tänk skulle jag äntligen vinna
storvinnsten?! Nej, det visade sig vara 1000 kr.

Men jag fick ändå en form av storvinnst, för denna
månad fick jag beskedet om att post doktor tjänsten
var min! Och det firades med både tårta och blommor!






I juli kom lekstugan på plats, och vårt hus förvandlades från ett
orange rivningsobjekt till ett "nytt" hus tack vare "Åttner" som
 hjälpte oss att slå på brädfodring.

Jag hann också bli ett år klokare samt njuta av
lugnet och naturen vid vår sommarstuga.






Även i augusti tillbringas tid i stugan, jag börjar också så
smått längta efter och blogga om julen.

Det största är emellertid att Bogge börjar förskolan!






I september händer det massor av saker här hemma!
Bland annat renoverar vi sovrummet och så väcks längtan
efter älgjakten...

Det blir en fin höst i skogen med många fina jaktminnen,
en ny jaktkniv, och ett otroligt svampår!!!






Renoveringsivern fortsätter i oktober, då färdigställs mitt kontor
och vardagsrummet påbörjas även det.

En tur till ödetorpet ger mig inte bara en vacker knoppbräda
utan också ett tragiskt livsöde då jag hittar en död
fågelfamilj som fasnat mellan två trasiga glasrutor.

Luran följer med mig och jagar älg, och jag provsmakar
årets årgångsglögg - därmed startar jag officiellt också
julen här på Sockenvägen.






I november får barnen ytterligare en liten kusin, vi firar
fyraårig bröllopsdag, jag åker till IKEA med ett gäng roliga
tjejer och så målar jag om en massa möbler till
vardagsrummet som vi också renoverar färdigt
lagom till adventsfirandet.






I december gör jag en massa julgrupper och myser maximalt
med julmusik, glögg och annat som hör julen till.

Barnens tindrande ögon och förväntan inför Tomtens ankomst
är ett av de finaste minnen jag tar med mig.

Dessutom överraskas jag av människors godhet och
omtänksamhet då jag har turen att få ett antal
fina julklappar ♥

Sist men inte minst så kommer givetvis makens födelsedag
att vara något jag aldrig kommer att glömma ;-)

Tack för att ni följt mig under bloggåret 2011,
och för att ni på olika sätt berikat detta med
era kommentarer, tips, råd m.m.

Jag hoppas att vi kommer att följas åt
även under 2012...


Vilket eller vilka är dina starkaste minnen från det
gågna året?

Lika inklämd som julens sista hyachint är här,
var jag i natt mellan mina båda barn...



Makens 30-års kalas och tillika nyårfirande
blev mycket lyckat, även om Luran inte riktigt orkade hålla
ut till det magiska tolvslaget. Hon var nämligen lovad att
få vara vaken så länge hon orkade.

Enligt henne själv skulle hon "aldrig"
sova, utan se på de magiska ljusballongerna och
dansa med pappa hela natten sa hon...

Det blir dock sällan som man tänkt sig.

Efter att jag nattat lillebror hemma hos mormor
och morfar snett efter tio snåret begav jag mig tillbaka
till festen, men väl där mötte jag maken med Luran
som då kastat in handduken och ville hem
till mormor och morfar för att sova.

Så jag skickade tillbaka mannen till hans fest och
gick hem för att natta även Luran.

Dock vägrade hon att ta på sig nattskjortan om
inte mamman också gjorde det. Så snabbt bytte även jag
om till mitt nattlinne bara för att få henne att snabbt somna
så att jag skulle kunna klä på mig och återgå till
festligheterna och umgås med vår nära och kära.

(Och nej, barnen skulle givetvis inte lämnas ensamma,
mormor skulle då vara hos dem om de skulle vakna.)

Men hur gick det tror ni?! Jo, tjena.
Vi somnade båda två!

Jag vaknade lätt panikslagen vid tolvlaget
då raketerna briserade utanför sovrumsfönstret.

Kanske inte det glamorösa, festliga och glittriga
slut jag tänkt mig på 2011, då jag föreställt mig att jag
skulle skåla in det nya året med min man och övriga gäster...

Å andra sidan kommer jag aldrig glömma den mysiga
känslan att ligga där under täcket med mina båda barn
sovandes bredvid mig samtidigt som jag nostalgiskt
tänkte tillbaka på det år som gått.

Jag kastade en blick på min glittriga klänning och
bestämde mig snabbt att mitt bomullsnattlinne
och mysiga sällskap i sängen drog det längsta
strået denna nyårsnatt.

Således drog jag täcket tätare omkring oss
och somnade om...

Mannens fest fortgick emellertid och där skålade de glatt in det nya
året medan de sände ljusballonger mot skyn och fortsatte festandet
 ytterligare några timmar in på det nya året.

Det blev alltså ett rätt oglamoröst slut på året
för min del, men ack så mysigt.

Mannen var dock både gullig och omtänksam. Han har nämligen
sparat två ljusballonger och en flaska bubbel, så i morgon kväll
ska Luran få släppa iväg dessa ljusballonger och
jag kanske får mig ett glas bubbel.

Då får jag och Luran det firande vi gick miste om *fniss*

Bättre sent än aldrig ;-)



God fortsättning!!!

Den enda julprydnaden som överlevt till nyår är
denna silverglittrande hjort.


Jag trodde att jag skulle hinna plita ihop ett inlägg redan i morse,
men festförberedelserna tog helt överhand.

Mat, kläder, barn och hund skulle packas in i bilen m.m.

Så det får bli ett tidsinställt inlägg istället då vi nu styr kosan
mot min hemby där vi ska hålla festen och där vi också blir kvar
tills i morgon någon gång.





Maken fick en silverglittrande blomma i går som
passar perfekt här hemma nu till nyår.


Jag både hoppas och tror att vi kommer att få ett otroligt fint
avslut på detta år då vi kommer att vara omgivna av vår närmsta
familj och vänner. De har bytt arbetsturer, tagit semester, tackat nej
till andra nyårsfiranden och fixat och trixat för att kunna vara med
på denna fest, något vi verkligen uppskattar ♥





Silverglittrande mys med massor av tända ljus fick det bli
i går kväll, vår sista kväll på tu man hand detta år.


Året som gått har verkligen varit ett fantastiskt år för
min egen del. Först en underbar tid som föräldraledig och sedan
fick jag mitt drömjobb som gör att jag under ett år kommer
att kunna arbeta hemmifrån och forska.

Min förhoppning är att 2012 kommer att bli ett minst lika bra år
med mängder av upplevelser och utmaningar.

Jag återkommer i början av nästa år med
en liten krönika med mina höjdpunkter från 2011.

Sköt nu om er, och ta det lungt med smällare och
raketer (inte minst för djurens skull),
så hörs vi snart igen om ni vill det!


♥ GOTT NYTT ÅR ♥





Ps. Var gärna med och tävla om en aromalampa
och en vaxkaka från Yankee Candle. Ds

Ballonger, smarriga bullar och kaffe, blommor och en
present i form av en jaktfilm överraskades maken med i morse.



Så har vi firat maken som nu även han passerat
det magiska 30-strecket.

Luran vaknade och konstaterade bekymmrat
att pappa minsann inte hade "plonger" i taket på sin
födelsedag. Det brukar ju hon och Bogge ha.

Så för att inte pappan i huset skulle bli allt för ledsen
på sin födelsedag så skyndade vi oss att blåsa upp
en massa ballonger som vi sedan hängde upp.

Då kom Luran på nästa tabbe, pappa måste
ju givetvis även ha blommor på sin födelsedag!!!

Så när vi hämtade tårtan på konditoriet var det
minsann bara att knata över till Blomster och
köpa pappan i huset en blomkvast som överräcktes
tillsammans med en jaktfilm från barnen.

Min present fick han redan i höstas i samband
med jakten, så lite överraskad blev han nog att
det kom en liten present även i dag *ler*

Även nära och kära har varit förbi och gratulerat
mest hela dagen. Men det är i morgon det "riktiga"
firandet sker, och då vet jag att han kommer att
få ett gäng toppenpresenter!!!

När barnen knoppat in ska vi nog ta och se
någon av de jaktfilmer mannen fått under dagen och
så ska jag passa på att skriva en checklista över allt som ska
göras, lagas och förberedas inför morgondagens
fest. Jag tycker om att kunna bocka av saker,
dessutom minskar det risken att jag ska
glömma av något viktigt.

Tittar ni inte in mer här i år vill jag redan nu
passa på att tacka er för det år som gått och
önska er ett underbart avslut på detta år
och ett riktigt gott nytt år!

Något litet inlägg hoppas jag kunna klämma in
mellan morgondagens förbereselser,
så för er som vill så hörs vi i morgon.

Nu blir det soffan och jaktfilm för hela slanten!


KRAM




Ps.  Var gärna med och tävla om en aromalampa
och en vaxkaka från Yankee Candle. Ds

Så var vi hemma efter en toppen dag i Östersund.

Bogge lämnade vi hos faster Sandra och Jörgen
i morse, för då han hatar att åka bil längre sträckor var
detta den bästa lösningen både för honom och oss.

Bogge hade fått åka skoter och göra våfflor utomhus
så han hade knappt saknat oss då vi hämtade upp honom
tidigare i kväll...






Men om vi börjar från början så åkte vi alltså till
Östersund i morse.

Första stoppet blev Elgiganten och ett inköp av
DVD-spelare till bilen så att vi eventuellt ska kunna
distrahera Bogge med film framledes om vi ska någonstans.

Sedan fyllde vi magarna på Mc Donalds till min glädje,
och även Lurans då hon där fick en ballong.

Sedan snabb shopping av barnkläder, endast
en vardagsklänning blev det för min egen del.

Luran fick köpa sig en efterlängtad Mumin bikini
samt både nya leggings, sockar och skor så hon
sken som en sol.

Än bättre blev det då hon fick gå och se på "Pappa Kojan"
på Djurmagasinet, det vill säga deras pappegoja  *fniss*

För julklappspengarna hon fått fick hon sedan välja vad hon ville
inne på Barnens hus innan det bar iväg till Djungelhuset
för bus och lek. Vi käkade även där och så fick
Luran en påse godis.

Nöjda satte vi oss sedan i bilen för att åka hemmåt.

Då säger Luran:
 "Mamma, pappa i dag har det varit en Svea dag!"

Gissa om man som förälder smälter då man får
höra en sådan uppskattning och glädje från sitt barn ♥

Och än bättre blev det, för på hemvägen
svängde vi förbi hos mormor och morfar där Luran var
lovad att få sova över tills i morgon.

Så det var en övelycklig Luran som vi
pussade godnatt för att sedan åka vidare hemmåt
och hämta upp Bogge som även han hade kläder
och presenter att vänta sedan dagens shopping.

Den nya dumpern blev han förvisso glad över, liksom
sin nya krokodildräkt. Men gladast blev han nog över
den rosa barnvagnen som mormor och morfar
skickade med till honom.

För ni må tro att han varit avis på sin storasysters
rosa barnvagn som hon fick i julklapp.

Givetvis har mormor och morfar nu fixat så att
även han stolt kan styra omkring med en
rosa vagn :-)

Nu ska en trött mamma göra sin lilla krokodilpojke
sällskap i drömmarnas värld.

En dag i staden tar på krafterna minsann!

Sist men inte minst, tack för alla era fina kommentarer som
ni lämnar trots att jag just nu är en usel bloggvän
som endera har en kass uppkoppling, eller när den väl fungerar
inte har tid och ork att tassa runt till er alla...


Det värmer ♥

Wiiie!!! Titta vad som låg i paketet som jag fick av
Miranda - ett vitt tennarmband i en lite bredare modell.

PRECIS vad jag önskat mig!

Miljoners tack än en gång underbara du!!!






Och nu tror ni kanske att jag tjuvöppnat en julklapp,
men det stod faktiskt på ettiketten att den skulle
öppnas INNAN jul.

Skyller på ögoninflamationen att jag inte såg
det tidigare *fniss*






Helt underbart är armbandet som kommer att sitta kring
min handled allt som oftast i framtiden :-)

Ett tips är förresten att ni kikar in till Mirandas blogg
och gissar vad hennes roliga loppisfynd kostar.

Vinnaren kammar hem en älgstek!

HÄR hittar ni den annorlunda tävlingen.

Och tänk att just jag skulle få självaste
 Tomten, eller snarare Tomtan, till min vän *ler*

Nu ska jag se om mina ögon orkar med någon mer
datatid, annars hörs vi i morgon...

Ha en fin kväll!

Jag ska bli "moster"!

En älskad vän ska äääntligen
få bli mamma ♥

Jag är så innerligt glad för henne och
hennes mans skull.

Barn är en gåva man sannerligen
aldrig kan ta för givet...

Men har man väl dem så blir man
inte kvitt dem i första taget ;-P

Eller hur mamma?!

(Jag är en sådan som ringer min mamma
i tid och otid, ibland flera gånger per dag.)

Så TACK mamma och pappa för vår
tidiga julklapp, den är guld värd
och underlättar för oss på många sätt.

Vad gjorde man utan sina nära och kära?!

Jag blir alldeles varm i hjärtat då jag
inser hur lyckligt lottad jag är som har så
mycket fina människor omkring mig.


KRAM

Miniatyrask i zink från Ib Laursen.


I morse klagade Luran över att hon fått något
i ögat. Jag tittade, men kunde inget se.

Vi sköljde för säkerhetsskull, och sedan sa Luran
att det kändes bra. Ögat såg också lite mindre irriterat ut.

Mitt på dagen ringde de emellertid från förskolan och sa
att ögat fortfarande var irriterat och de misstänkte
ögoninflammation.

För att ta det säkra före det osäkra har jag nu därför 
hämtat hem mina hjärtan. Ögat är mycket riktigt
lite rött och irriterat, dock inget var eller klegg ännu.
Luran säger sig inte heller ha ont.

Det lär väl visa sig tills i morgon om det är
ögoninflammation eller ej...

Och isf lär vi väl få det hela familjen *typiskt*





Sist vi bakade pepparkakor stansade jag ut
miniatyrhjärtan, perfekt storlek om man vill använda
dem som dekorationer.


Jag hann i alla fall få iväg det sista underlaget inför
det projektmöte jag ska på till veckan. Så den inre stressen
över att få jobb och VAB att gå ihop är trots allt inte allt för stor.

Ett arbete är trots allt bara ett arbete.

Jag ska istället försöka njuta av att vi får
extratid tillsammans jag och barnen, och kanske nyttja
den tiden till att baka eller pyssla lite med dem.

Men nu är det dock Cars som gäller på begäran
av båda barnen. Så jag och min snoriga näsa ska krypa
upp i soffan tillsammans med dem och mysa :-)


Ha en fin eftermiddag!

Av tysnaden här i bloggen kanske ni trodde att jag
var insnöad i dag. Rikt så illa blev det inte.

Utan det kom precis lagomt med snö!






Barnen har lekt med sina adventspresenter, som passande
nog var en snöskyffel vardera. Luran var mäkta imponerad
att tomten visste att det skulle komma snö!!!






De har grävt gångar och roat sig utomordentligt, och
runt om i kvarteret ser man snögubbar både här och där.

Pulkor, snow racers samt sparkar har susat förbi
på gatan mest hela dagen *ler*.

Att lite vitt på marken kan lysa upp tillvaron så mycket
och ge en sådan härlig adventsstämmning!






Något som emellertid sabbade stämningen en aning var
att vår bakruta på bilen plötsligt exploderade i dag
då vi var på väg hem efter att ha hämtat Luran.

Jisses så rädd jag blev!

En sådan här gång är det tur att vi har två bilar.

Maken fick snabbt skifta barnstolarna till den andra bilen
då vi hade sådan tur att Svensson (ortens bilmekaniker) tog in
bilen bums (på en söndag!) i väntan på en ny ruta.
Det kallar jag toppen service!!!

Och så kunde vi fortsätta hem till mina föräldrar där vi
bjöds på kams/palt dagen till ära. Men pga rutan
hann vi inte med den traditionsenliga julmarknaden
hemma i byn :-/

Dock ligger julstämningen ändå på topp, och jag tror
att jag ska smyga mig ut senare och göra
en snöängel bara för att det är så härligt
barnslig befriande *ler stort*

Önskar er alla en riktigt fin
 2:a advents kväll ♥