Valborg och blodbad
2013-04-30 | 07:36:19
Det är Valborgsmässoafton och gråvädret
fortsätter, men jag gav mig katten på att
hitta nått uplyftande vårtecken, och jo,
jag lyckades! :-)
Ett par trotsiga tulpaner är nämligen på
väg upp och lyser skirt gröna bland det i
övrigt ännu bruna gräset.
Ett blodbad har jag även hunnit uppleva
nu på morgonkvisten, då jag klippte Macs klor.
Som tur är brukar jag alltid ha blodstopper
i form av ett pulver tillgängligt, och i dag kom
det tyvärr till användning :-/
Så snabbt på med det och en av Bogges
avlagda strumpor för att förhindra
Mac att slicka där.
Sedan klippte jag lungt och metodisk
klart de övriga klorna och belönade min
godisgris som inte tyckts noterat
blodbadet annat än att han är lite
brydd över strumpan...
Nu kan dagen bara bli bättre ;-P
KRAM
Beredd på det värsta
2013-04-16 | 20:16:00
Här hemma har jag på insidan av skafferi dörren en
lista med telefonnummer som man kan behöva
i olika akutsituationer.
Men vad hjälper det då en telefonsvarare
hänvisar till telefontider när det väl är något
akut som inträffar och man behöver hjälp omg?!
Ikväll blev Bus plötsligt dålig och krampade.
Först trodde vi han fått magsäcksomvridning,
men insåg senare att det måste varit ett
litet epelepsianfall :-(
Vi ringde inte mindre än fyra olika veterinärer,
en hänvisade till sin telefontid i morgon, en hade
en telefonsvare där man skulle lämna nummer om
det var akut, så skulle de ringa upp (vilket de ännu
inte gjort flera timmar senare), en ringde upp efter
en stund och hänvisade till Arvidsjaur ca 30 mil bort.
Som tur är kan man alltid lita på Fjällveterinären
i Strömsund, där fick vi snabbt hjälp och råd
hur vi skulle agera.
Så nu vilar Bus ut i ett mörkt och lungt rum,
och kommer att vara under vår uppsikt de närmsta
24 timmarna för att avvakta ytterligare anfall.
Håll tummarna att det var en engångshändelse
och att han inte får fler anfall är ni snälla!
Utskälld
2013-03-23 | 16:34:00
Så här söta var Bogge och Luran i torsdags innan de skulle
iväg på Zumban som hade påsktema :-)
iväg på Zumban som hade påsktema :-)
I dag var jag uppe med tuppen och åkte till
Åsele för att ställa ut Mac i valpklassen 4-6 månader.
Han var ensam i sin klass, men det var ändå
ett bra träningstillfäle för både honom och mig
inför framtida utställningar där han kan
bedömmas "på riktigt".
Mac fick utlåtandet:
"Lite kullrig hjässa, ngt mjuk i ryggen. Har förutsättningar
för framtiden. Ordinärt vinklad. Bra hårlag."
Jag har aldrig varit på en utställning tidigare och
vet i ärlighetens namn inte vad kullrig hjässa innebär,
men tar fasta på att han bedöms ha förutsättningar
för framtiden ;-)
Det blir till att ligga i och träna och ställa honom
till hösten igen så att han kan bli bedömd för att
sedan kunna startas på jaktprov.
I övrig har dagen erbjudit barnkalas, då
Isak firat sin 5-årsdag och Inez sin ettårsdag.
Skällande hundar och stojande barn
gör att jag nu ser fram emot en lugn kväll i soffan...
Fortsatt trevlig helg!
Ps. Fortsätt gärna att rösta på min vårbild i Vi i villas vårtävling,
röstar gör ni HÄR - inget skulle göra mig gladare! Ds.
Ofrivillig motion på morgonkvisten
2013-03-19 | 10:00:00
I morse fick både Bus och jag 1½ timmes motion,
ofrivillig för min del, och ej tillåten för Bus del.
Bogge öppnade nämligen dörren på vid gavel och
släppte ut Bus, som snabbt såg chansen att få lukta
på varenda gul fläck som finns i samhällets snödrivor.
Han tvekande någon minut eller två, innan han drog
iväg som en avlöning. Oj så arg jag var! Men samtidigt
rädd då han sprang utmed stora vägen som är tungt
trafikerad. Jag var så rädd att han skulle bli påkörd.
Slutet gott, efter 1½ timme i friheten kom han glatt
och hoppade in i husses bil. Tur det.
Tack alla ni som på olika sätt hjälpte till i morse,
sådana här gånger är det fint att bo i ett litet samhälle
där folk inte tvekar att hjälpa till!
Skitgott
2013-03-07 | 16:19:00
Skitgoda karmeller säger jag inte nej tack till.
Skit är gott, eller?!
Jo, i alla fall om man frågar Mac :-(
Han har börjat äta både sin egen och Bus avföring,
och det trots att de fått krossad annanas i sin mat
de senasta dagarna. Något som sägs ska
avskräcka hundar att äta skiten.
Jag har läst på allt jag kommit över om koprofaga
beteenden och vet att det är en mändg möjliga orsaker
som kan ligga bakom beteendet och att det nu bara
är till att försöka utesluta dem en efter en.
Likt haren lever jag just nu på hoppet.
Prio ett är att aktivera Mac ytterligare, samt att hålla undan
i hundgården så hans chanser att äta avföring minimeras.
Vi ska även byta tillbaka till det foder vi hade innan
beteendet uppmärksammades, och öka på fibermängden
då han verkar vara en glupsk kille.
Det konstiga är dock att vi bytt till ett proteinrikt och
"bättre" foder, men att Mac inte nöjer sig med
de mindre men energirikare potionerna.
Och mask/parasit kan uteslutas då han
nyligen behandlats.
Näringsbrist av något slag, alternativt
tarm/magproblem får utredas hos veterinär
om problemet kvarstår efter att ovan förändringar
genomförts utan att beteendet ändras.
Kanske gör jag en höna av en fjäder, då det
verkar vara rätt vanligt förekommande att just valpar
kan ha detta beteende och sedan slutar då de
blir större.
Men jag tycker att det är SKIT äckligt
bokstavlig talat och vill att han slutar bums!
Så har ni tips, råd, erfarenheter, får ni gärna
dela med er!!!
För jag hoppas innerligt att få bukt med detta,
och det rätt omgående.
Större och stiligare
2013-02-05 | 07:33:02
Mac växer så det knakar, och det dröjer nog inte
allt för länge förrän han vuxit i sina öron och tassar ;-)
Han har dessutom blivit nästan svart på ryggen,
så epitetet silversälen stämmer inte riktigt längre.
Och att stå fint tränar vi ännu idogt på,
liksom linförighet. Men det går lite si och så...
I dag tänker jag kamma hem rejält med vuxenpoäng
då jag har tid på banken för att diskutera pensions-
sparande, det är bara att inse att det är hög tid
för det vare sig jag vill eller ej!
KRAM
Som en godisbutik
2013-01-28 | 12:17:31
Häromdagen konstaterade Luran att vår hall
var som en godisbutik, en sådan där som Pippi
går in i med Tommy och Annika, fast för hundar.
Och nog har Luran rätt i det.
Då det finns en matglad Silversäl i huset som ska lära sig
en massa vardagslydnad är det bekvämt att ha belöningen
nära tillhands. En syltburk med levergodis och en gammal
lufttät kaffeburk agerar som förvaring till frolic-bitarna
som inte får torka.
Detta utgör belöning då vi tränar med störning,
eller är på ringträning.
Vid mer rutinmässig träning här hemma så tar jag
helt sonika bort en dl ur hans vanliga matranson av fodret
och använder det som belöning. Detta för att han inte ska
få i sig för mycket ätbart, för en överviktig valp är
absolut inte bra.
Tuggben och tuggpinnar av diverse slag får också stå framme,
bra att erbjuda vovven som alternativ då det börjar klia i tänderna
och han kastar lyssna blickar på mattes nya skor ;-P
Och på tal om skor, så kan jag meddela att mina nya dubbade
skor var en bra investering. Jag invigde dem redan i
fredags med en liten runda på lunchen nämligen!
Sååå skönt med lite träningsvärk i lördags ;-)
Planen är nu att ta sig ut minst tre gånger i veckan,
men om det blir så i verkligheten är en annan femma...
KRAM
Sitta eller stå?! Bestäm dig!
2013-01-21 | 15:30:00
Okej, hur ska du ha det?! Ska jag sitta som du
tjatat om de senste veckorna, eller...
I dag blir Mac (även känd som silversälen) tre månader,
och har varit hos oss i lite mer än en måndad.
Det är en lugn, nyfiken och robust kille,
som dock är lite väl pipig och gällig och knuten
till sin matte - något vi får jobba med.
Exteriört ser han bättre och bättre ut,
i början var jag rädd att han skulle bli alldeles
för ljus, men har nu blivit betydligt mörkare
till sin färg vilket jag är tacksam för.
Det ska bli spännande att se vad det blir
av honom, planen är att ställa ut honom i
valpklassen 4-6 månader i Åsele den 23 mars.
Allt för att socialträna och öva inför en "riktig"
utställning senare. Även matte behöver bekanta
sig med vad en utställning innebär...
...ska jag stå upp?! Du får ta och bestämma dig!!!
Med tanke på det har vi nu lagt oss i träning.
I går kväll var vi på den första ringträningen i
duktiga Mirandas regi.
En mycket intressant och lärorik
sammankomst för både två- och fyrbenta!
Så nu tränar vi såväl linförighet, kontakt
som momentet att "stå" här hemma.
Det går lite si och så, men någonstans måste
man ju börja. Mac tycker mest att matte är
konstig som inte kan bestämma sig
om han ska sitta eller ligga ;-P
Det här blir nog bra bara jag klarar av de
kommande sammankomsterna utan att få andnöd.
Jag är hyperallergisk mot hästar och vi håller
till i ett ridhus och ringtränar...
Vilket resulterade i att jag trots mediciner
blev tejält tungandad och känner av gårdagen
i luftrören även i dag.
Men det var det värt då jag hoppas
ha igen det den 23 mars :-)
Ps. Av oskärpan på bilderna så förstår ni
säkert att silversälen är snabb att byta positioner *ler* Ds.
Sysselsättning för vovvarna
2013-01-12 | 12:28:00
Ibland får storebror Bus nog av silversälen
och hans upptåg...
Och ger man matte en sådan här bedjande
blick om att hon ska sysselsätta lillebror med
något annat än att jaga storebrors svans
så faller man ju givetvis till föga.
En billig form av sysselsättning som grannen
påminde mig om, är att fylla en petflaska med
en näve hundgodis.
Första gången Mac testade detta höll han nog
på i 30-40 minuter innan han fått ur alla
godbitar ur flaskan.
Nu när har han kommit på "knepet" så
går det lite fortare, men är ändå något som får
honom att tänka till och fokusera en stund.
Ett billigt och bra alternativ till de dyra
aktivitetsleksakerna för hundar ute i handeln.
Har ni andra fiffiga sysselsättningstips
för vovvar får ni gärna dela med er!
KRAM
Mac's första älgkontakt
2013-01-05 | 15:47:00
Nu tappar älgoxarna sina horn,
och ett pinfärskt fällhorn serverades Mac i dag.
(Det vita på hornet är snö som ännu inte tinat bort.)
Inga funderingar alls, detta var något han
bums tyckte var intressant!
Det både luktade och smakade gott,
då det fanns kvar såväl blod- som hårrester :-)
Kliar skönt i valptänderna då man får
gnaga på fällhorn.
Nu får vi bara hoppas att denna första
älgkontakt gör att Mac blir präglad på
och fattar tycke för storoxar ;-)
Gott nytt år!
2012-12-31 | 22:00:00
Ett försök till en liten familjebild...
Efter att ha varit uppklädda och fina
till dagens bröllop var det skönt att byta om
till onepice när vi kom hem.
En mysigare och mer avslappnad nyårsafton
kan man nog inte tänka sig ;-)
God mat och dryck, snacks, bingolotto och
så lite bus och lek kan nog sammanfatta
vår kväll så här långt på Sockenvägen.
Vovvarna har emellertid gett upp och
har nu gått och lagt sig i sina bäddar.
Mac verkar som tur är helt obesvärad
av de fyrverkerier som briserat lite då och
då sedan 19.00 tiden, förhoppningsvis
håller det i sig resten av kvällen.
...men varken två- eller fyrbenta var särskilt samarbetsvillliga!
Nu är det bara några få timmar kvar på 2012,
jag hoppas dessa timmar blir minnesvärda och
fina oavsett hur ni firar dem ♥
Ett riktigt GOTT NYTT ÅR önskar jag er alla,
släkt, vänner och alla ni andra som kikar
in här och förgyller mitt bloggande.
Hoppas vi ses igen 2013!
Smälter
2012-12-21 | 07:00:00
En buffande liten nos och ögon som
får en att smälta.
Och tur är väl det.
För annars hade nog Mac varit ett handskämne
efter gårdagens lilla incident...
Husse kom nämligen hem med en ny hundbädd
för drygt 800 kr till vår lilla silversäl.
Men vad gör han?
Jo sätter bums tänderna i den, fasnar och får panik
och backar bakåt och liksom "skär" upp lädret
med sina vassa små valptänder.
Men oj så fin bädden var de 30 sekunder
den fick vara hel ;-P
Luran är dock rätt övertygad om att Macs chanser
att få något av jultomten minskade rejält
när han gjorde så där *ler*
Han borde dessutom få sitta i snickerboa för
sitt tilltag enligt Luran!
KRAM
Hett om öronen
2012-12-17 | 20:22:00
Som jag skrev tidigare blev det en rätt strapatsrik resa
när vi åkte och hämtade hem Mac.
Vi begav oss redan 04.00 på morgonen och var
därmed rätt ensamma utmed vägarna.
Således kom vi till Östersund i god tid och fick
bland annat beskåda Björn Ferrys omtalade julgran.
Med lite kaffe i magen fortsatte vi resan söderut.
När vi närmade oss Åsarna så såg vi något märkligt.
Det såg nästan ut som norrsken,
men norrsken är ju blågrönt så det kunde
det ju inte vara... Kanske ett ufo?
När vi närmade oss såg vi att det var en eldsvåda,
det gamla hotellet i Åsarna var helt övertänt och
brandkår, polis och ambulas hade just anlänt
till platsen och spärrat av vägen.
Som tur var fanns det en omväg så att vi
tog oss förbi, och även om hotellet kom att
brinna ner till grunden så var det tack och lov
ingen människa som skadades. Och det är
ju det viktigaste!
Vi fortsatte vår färd, och som tur var fanns det
nästan inga andra bilister ute så vi slapp
snörök och kunde köra på rätt bra.
Ytterligare ett stopp för kaffe och en korv i Mora
och sedan vidare mot Filipstad där uppfödaren skulle
möta upp oss så att vi skulle slippa köra de sista
milen och undvika det värsta ovädret.
Men då händer det som inte får hända,
bilen börjar krångla.
Turbon lägger av, och alla som kört en
diesel utan turbo vet hur bra bilen går då :-/
30 km/h i uppförsbackarna...
Men vi tog oss till Filipstad där vi fick träffa vår
lilla silversäl för första gången, och det blev kärlek vid
första ögonkastet och jag blev lite "all over the place" ;-)
Medan vi tog en kaffe med uppfödaren så hade vi
också sådan tur att snön som virvlat in i motorrummet
smälte, så när vi vände hemmåt fungerade turbon igen.
I alla fall ett par mil till snön åter igen hade packat
igen lufttillförseln. Det var nämligen massor av snörök
och oplogade vägar :-/
Men då fick bilen stå till sig igen medan vi rastade
Mac och fick oss lite mat i magen.
Sedan kunde vi fortsätta vår färd, och nu
var det verkligen inget kul väder, snö, snörök
och vägar som inte var snöröjda.
Gissa om jag var glad att maken är yrkeschaufför
när vi rattade förbi en lastbil som åkt av och bilar
som stod i P-fickor och väntade på plogbilar?
Klockan var 23.20 när vi åter var hemma på Sockenvägen,
nu med en liten Mac som skulle göra sig bekant
med huset och dess invånare.
Barnen är överförtjusta i Mac, och Bus är också
väldigt ivrig på att få umgås med sin lillebror.
De hittade varandra direkt!
Dock är det Mac som säger ifrån då han fått nog,
han styr och ställer rätt bra med storebror ;-)
En annan som fått det hett om öronen är undertecknad,
oj vilket spring det blir ut och in för att undvika olyckor.
Och peppar, peppar så går det över förväntan.
Mac visar tydligt vad han vill och olyckorna är än
så länge lätt att räkna :-)
Vi har också börjat med grund/vardagslydnaden.
Prio ett är att få den lilla silversälen att lyssna på
sitt namn, samt via skojjiga lekar få honom att komma
på inkallning då vi är ute på gården.
Att sitta fungerar si så där, men här satt han i alla fall
så länge att jag hann fram med kameran *ler*
Och som ni ser så är båda öronen på god väg att stå,
så förhoppningsvis blir detta en kille som går att ställa ut
så att han därmed kan starta i ett jaktprov.
Mac är verkligen bastant och kraftig,
hans tassar är enorma...
Jag hoppas att han inte blir FÖR stor,
men hellre det än en tunn och snipig jämte.
Klart är i alla fall att både matte och Mac
behöver ut och röra på sina rumpor lite ;-P
Men inte ikväll,
nu väntar Morden i Sandhamn.
KRAM
Mac
2012-12-16 | 12:33:00
En suddig mobilbild av vårt lilla silversäl ♥
Får jag lov att presentera
Fagervälles Mac?
(En halvbror till vår slokörade Bus)
Han föddes 2012-10-21 och blev
tyvärr den enda överlevande valpen i kullen.
Första valpen var döfödd, och den andra valpen
föddes vid liv men dog inom några timmar.
Mac kom ut som tredje och sista valp,
och har varit frisk och kry sedan födseln.
(Och haft gott om mat, vilket gör att vi
har dryga kilot "extra" valp ;-P)
Dessvärre blev tiken allt sämre,
så uppfödaren fick åka till veterinären
med henne, och där visade det sig
att det låg ytterligare en död valp kvar
i hennes mage.
Så vår Mac är en liten överlevare,
och är utan tvekan en av årets mest
efterlängtade julklappar!
Vår resa upp och ner blev rätt strapatsrik,
men mer om detta i ett senare inlägg,
liksom lite bättre bilder på silversälen.
Just nu så tar emellertid Mac all min tid
så vi får se när jag har tid att kika runt till
er alla och uppdatera här...
KRAM
Lydnad
2012-11-15 | 10:48:18
Jag har tidigare avslöjat att familjen
ska utökas inom kort.
Således gäller det att börja förbereda
sig inför det nya lilla krabatens ankomst.
Jag har vuxit upp med jakthundar och min första
egna hund var en Rottis, så hundvana finns.
Men givetvis skadar det inte att fräscha upp
kunskaperna och läsa på lite inför det som
komma skall...
Dobby och jag tränade lydnad dagligen,
och vi gick diverse kurser (alltifrån valpkurs,
lydnad/apell, spår och klicker) vilket gjorde att
vi fick en mycket speciell relation.
Att träna lydnad och sätta gränser är
lika mycket en träning för husse/matte som
det är för hunden i fråga anser jag.
Bus är vår första jakthund, och i ärlighetens
namn glömde vi nog bort vardagslydnaden
och socialiseringsbiten i vår iver att ge
honom skogsvana och jaga in honom...
Vilket är något vi nu får försöka jobba
med i efterhand :-/
Med vår nya lilla medlem tänker jag inte
göra om det misstaget, utan investera ordentlig
med både tid och engagemng för att få
en så bra grund som möjligt för
vårt fortsatta samarbete!
Fri uppfostran fungerar nämligen inte
varken på barn eller hundar ;-P
Således siktar jag på att försöka bli en så
tydligt, konsekvent och kärleksfull
matte och mamma som möjligt!
Svarta och vita tavlor
2012-10-29 | 18:27:51
5 857 kr för två tavlor, som hittat va?!
5 857 kr är nämligen de veterinärskostnader vi kommit upp i
de senaste två månaderna, och då är inte ens
medicinkostnaderna inräknade...
Naturligtvis är djuren det käraste man har efter barnen,
så det är självklart att man gör allt i ens makt för att
hjälpa sitt husdjur.
Men.
Tänk så mycket roligare man hade kunnat
ha haft för de där pengarna?!
Exempelvis åkt till ett lekland med barnen, njutit av
en hotell weekend eller köpt något nytt till hemmet...
Men med lite uppfiningsrikedom så kan faktiskt
Bus röntgenbilder bli två av husets dyraste konstverk.
Jag har en liten oljemålning som jag köpt
på ett galleri för 3 800 kr, samt en större
akvarell värderad till 4 000 - 5 000 kr.
Målningarna är förvisso fina, men fotokonst hörs ju vara
det verkligen "senaste" och numera äger jag två unika
foto/röntgen konstverk som dessutom går helt
och hållet i den färgskala jag gillar ;-)
Jag är således glad att jag var galen nog att fråga
veterinären om jag kunde få röntgenbilderna
nerbrända på en skiva.
Väl hemma var det då bara att ladda skrivaren
med fotopapper och printa ut högklassig konst i
form av två av hundvärldens mest
otursförföljda tassar *fniss*
Inget ont som inte har något gott med sig!
Jag fick något nytt till hemmet
i alla fall ;-P
KRAM
Mer grått och kanske amputation
2012-10-16 | 17:25:21
Återbesök hos veterinären i dag,
och en ny omgång röntgenplåtar togs.
Det är tåbenet som gått ur led tidigare
och ännu inte läkt.
Fyra veckors fortsatt vila med smärtlindring blev
ordinationen, och är Bus fortfarande inte bra då
kommer tåbenet att amputeras :-(
Håll gärna tummarna för att inte det
ska behövas är ni snälla!
En snabb tur på Dollars hanns givetvis också
med i samband med dagens veterinärbesök.
Två grå lampskärmar samt en läcker
fleece filt till vardagsrummet fick följa med hem.
Filten ska jag inviga redan ikväll
när jag läser igenom 101 nya idéers julnummer,
och givetvis får ni höra vad jag tyckte om den
i ett inlägg inom kort.
KRAM
En spricka
2012-09-15 | 09:36:00
Det blev ett veterinärbesök för Bus i går då hältan
inte minskat trots vila.
Röntgen visade på en spricka i ett "tåben" i tassen.
Således blir det smärtlindrande, antiinflammatoriskt
och fortsatt vila för Busberg i några veckor.
Trist, men sådant som händer då man har
en jakthund som springer i oländig terräng.
Det ser emellertid ut som om han ska vara frisk
och kry lagom till oktoberjakten, så vi håller tummarna
för att det blir så helt enkelt!
Idag står städning av slakthuset på schemat,
men jag hoppas hinna kika in till er alla senare
under helgen...
Och ett stort TACK för alla kommentarer som ni lämnat
efter er under veckan trots att jag varit så osynlig hos er,
jag har över 100 olästa kommentarer att ta
mig an senare ♥
Aldrig mer utskälld?
2012-05-09 | 13:30:00
Ett anti-skäll hallsband som ger ifrån sig en liten
dusch när hunden skäller.
Vi har verkligen försökt med allt.
Belöningar, distraktioner, bannor osv.
Men inget har fungerat på Bus.
Gissa om jag önskar att Cecar Millan kunnat
komma förbi och få oss att förstå varför
Bus skäller och vad vi kan/ska göra...
Han AVSKYR nämligen släpvagnar. Och går igång
och skäller som besatt då en sådan passerar
vårt kvarter. Och har Bus väl kommit igång
så skäller han i stort sett på allt som rör sig :-/
Antagligen har han blivit skrämd som valp,
för redan från hans första dag hos oss har han
skällt på släpvagnar.
Vi har försökt att sitta med
Bus och belöna honom både med
godsaker och vänliga ord och det
fungerar då vi sitter där...
Men vi kan ju inte sitta i ett hundbur
hela dagarna, då vi har jobb att sköta :-/
Att banna honom och försöka få tyst på
honom genom tillsägelse funger också si så där,
ibland fungerar det och ibland inte.
Dessutom är vi ju inte hemma jämt och kan
korrigera beteendet/skällandet.
Till grannarnas förtret.
Att aktivera Bus både fysiskt och
psykiskt med motion och klurigheter försöker
vi göra kontinuerligt då det dämpar hans
skällande en aning.
Vi har även testat en enhet som gav ifrån sig
ett obehaglit ljud som endast hundar uppfattar,
men det fick honom snarare att skälla mer :-/
Ett halsband som gav ifrån sig vibrationer
har också testat, och det fungerade helt okej.
Det fick honom att avbryta skällandet rätt
omgående då han startade. Men vibrationerna var inte
rätt tajmade då han allt som ofta skällde ett par ord
innan han slutade. Halsbandet korrigerade således inte
beteendet, utan dämpade det endast.
Givetvis måste en hund få höras, men att
stå och skälla så som Bus gör är inte hållbart.
Då vi bor som vi bor är det bara en tidsfråga
tills grannarna får nog, och själv så stressar Bus
upp sig och kommer in i en negativ stresspiral
då han skäller och fångas i sitt beteende.
I går var jag därför tvungen att försöka hitta en
annan lösning på problemet, och gick in på Dorotea
Sport & Fritid där jag fick låna/hyra detta anti-skäll
halsband med dusch effekt för att testa om det
är något för Bus.
Jag fäste det på Bus, en släpvagn åkte förbi.
Bus skällde, men oj vad var det?!
Förbryllad blev han, men sedan dess är han
faktiskt TYST!!! Bus ligger på sin utkikplats
och iaktar släpvagnarna utan att gå igång
och skälla/springa runt i hundburen!
Han försöker inte ens skälla, vilket är
ett efterlängtat genombrott :-)
Nu håller vi tummarna hårt, hårt att detta
ska vara det förlösande hjälpmedlet som gör att vi
kan bryta Bus numera invanda beteende
och tillika skällande på släpvagnar.
Du får gärna skälla,
men då hellst på älg och endst i skogen!
Är ni fler som har hundar eller andra husdjur
men konstiga ovanor och beteenden?
Gladast
2012-04-09 | 21:18:00
Glad, gladare eller gladast?
Bus hör otvivelaktigt till den senare kategorin.
Att få springa lös på snöklädda vidder och
leka med sin "kusin" Kajsa gjorde honom
utom sig av glädje!
Detta trots att hon kan vara rätt så bitsk
av sig ;-)
Det var en fröjd att se dem leka!
De lekte verkligen, jag lovar, även om det när man
fångar sekvenserna på bild ser rätt våldsamt ut.
En fin jämthund som dagen till ära har
två öron som står *fniss*
Tänk om man kunde få örat att stå även
vid utställning...
Så här ser en riktigt GLAD hund ut ♥
