Inte så "viktigt"

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När min telefon fick ett eget liv och rensade sig själv,

så försvann en massa bilder. Jag sörjer framförallt

bilderna på mormor, men också en hel del bilder som

jag tagit under senare delen av min hälso/tränings resa.

 

Ytligt, löjligt och ovärdigt - må vara, men en bra pepp!

 

Några foton från "starten" för tre år sedan tog jag aldrig,

vilket grämer mig så här i efterhand, men efter ca 20-25 kg

minus så vågade jag mig på att ta ett foto i bara mässingen.

 

Det hade varit roligt att ha haft fler hållpunkter, och alla

som försöker lägga om sin livsstil råder jag att ta foton.

 

För det är inte alltid våg och måttband berättar allt,

vilket jag tror att allt för många stirrar sig blinda på.

 

De flesta tror nog att bilderna ovan är "före" och "efter"

bilder, och ja, de är de ju på ett sätt då den första är

från mars och den senare från juli i fjol, dvs ungefär

fyra månader mellan fotona.

 

De flesta tror nog även att det är en hel del kilon som

skiljer sig mellan dessa två foton, för det SER ju ut som så...

 

Men sanningen att säga så väger jag endast några hekto

(7 hg) mindre på bilden till höger! En sund och tränad kropp

är alltså inte nödvändigtvis en lätt kropp ;-)

 

Så mitt råd till alla som vill kapa kilon hit och dit,

skit i det och börja röra er i stället!!!

 

Det välmående man får då man tränar går inte

att jämföra med känslan av att "banta" eller gå

på diet. Det borde vara förbjudet!

 

Genom att röra sig får man allt på köpet,

för jag lovar, har du sprungit en runda så är

inte din första tanke då du kommer hem att äta

en godispåse eller chips, nej då skriker kroppen

efter god och framförallt näringsrik mat!

 

Och jag kan med gott samvete både unna mig både

en pizza och ett vinglas de gånger jag väl blir sugen :-)

 

Man sätter igång en positiv spiral som gör att

man får både välmående och hälsa! Förändringen

sker givetvis inte på en dag, men ge det några

månader eller ett år så lovar jag att skillnaden

kommer att märkas!

 

Och som sagt, det viktigaste (!) är att må bra,

inte vad det står för siffror på vågen :-)

 

Nu är ansökan inne, och det har jag firat med

en dryg halvmils jogg på lunchen. Förr hade jag

firat det med en bakelse eller något annat ätbart,

men nu känns rörelse och frisk luft som en

bättre belöning. Inte minst med tanke på ryggen

som jublar över att jag åter börjat röra på mig.

 

Trevlig helg!

 

 

 

  

 

Mentalt

När man köper första primulan för säsongen, då vet man
att ljuset, värmen och våren är på intåg!

 

 

November innehöll ingen träning alls,

och i december blev det bara ett par

pass innan jag/vi blev sjuka igen.

 

Så i dag när jag gav mig ut på lunchen

var det som om jag började om från noll :-(

 

Jag brukar inte ge mig, men jag var tvungen

att gå i tre omgångar, inte likt mig.

 

Kroppen funkade även om det pep

i bröstet och gjorde ont i lungorna, det

var huvudet som inte ville vara med.

 

Men bara att kämpa på, nästa gång kommer

det med all säkerhet att kännas bättre!

 

 

 

 

Solsken

 

Äntligen!

 

För första gången sedan den 15 december

har jag tagit mig ut på friskvård.

 

En rask promenad har avverkats i solskenet

med musik i öronen, rena lyckopillret!

 

Tänk att 20-30 minuter i rörelse tillsammans

med frisk luft och solsken kan göra så

otroligt mycket för humöret.

 

Nästa gång får det dock bli löpning istället

för promenad känner jag :-)

 

 

Ord- och orkeslös

Hälso- och träningsåret 2014

 

 

Januari

 

Året inleddes med en liten urspårning vad

gällde onyttigheter. OKQ8 fick hem Pringles

Salt & Vinegar vilket blev mitt fall...

 

På tok för mycket godsaker i kombination

med för lite träning, men jag tog tag i det hela

i tid och joggade/sprang när det inte var allt för

kallt ute. En del trampande på cykeln

framför TV:n blev det också.

 

Jobbmässigt var det en riktigt hektisk period.

 

 

 

 

 

 

Februari

 

Årets andra månad är en riktig kalasmånad

eftersom både Luran och Bogge fyller år.

 

Vi blev med akvarium och barnen fick sina

rum omgjorda och firade sina födelsedagar med

ett badkalas tillsammans med släkt och vänner.

 

Vad gäller träningen var februari ett

bottenapp då mitt immunförsvar var allt

annat än på topp, och även Bogge och Luran

var sjuka så det blev en hel del VAB :-( 

 

Jag började gå hos sjukgymnast för

min rygg som jag då började förstå var

allt annat än ok...

 

 

 

 

Mars

 

"Firar" tvåårsjubileum med min nya livsstil,

dvs det var två år sedan jag började springa

och hade då gått ner 28,2 kg och fått så

mycket mer energi och livskvalité samt

en kropp som håller att åldras med.

 

En mils löpning och grötfrukost var väl inte

direkt något jag trott att jag skulle få blogga om

om jag ser tillbaka på hur jag tidigare levt...

 

Jag firar med att investerade i nya skor på

Gå och Löpkliniken i Umeå som är anpassade

för mina fötter och löpsteg.

 

Jobbmässigt går det också bra då jag och

en kollega beviljas dryga miljonen för

att studera skogens sociala värden,

även det är såklart värt att fira!

 

 

 

 

 

 

April

 

En varm och härlig månad då träningsinspirationen

är på topp, jag tränar till och med då jag är i

Salamanca på konferens :-)

 

På långfredagen springer jag ett distanspass

på 17 km - hade siktat på 21 km men är

nöjd ändå.

 

Bogge slutar även med nattblöja och är

därmed "stor" på riktigt.

 

 

 

 

 

Maj

 

Jag springer årets första runda kring sjön med

bra tempo, dvs det tempo jag annars brukar

avsluta säsongen med :-)

 

Jag och Luran springer Björnloppet och

hon får ännu en medalj till sin samling.

 

Antar en armhävningsutmaning och

springer uppför slalombacken med grannen.

 

"Upptäcker" cyklandet som ett alternativ till

löpningen då ryggen gör mer och mer ont :-(

 

 Jag får tid för en MR av ryggen...

 

Och äntligen har vi vår altan klar!

 

 

 

 

 

Juni

 

Springer de "bra" dagarna, dvs då ryggen

känns okej men får dra ner rundorna från 5-7 km

till 3-5 km istället. Men bättre det än inget!

 

Dessutom är det elljusspåret eller grusväg

som gäller då asfalt går bort...

 

Får en nästintill religiös runda kring

Mörttjärnsvägen (ca 13 km).

 

Avslutar armhävningsutmaningen.

 

Besegrar dessutom slalombacken ännu några

gånger, och det känns i benen!

 

Jag beställer en våtdräkt och fixar en logga

till makens företag.

 

En artikel om älgförvaltning blir äntligen

accepterad och publiceras.

 

Midsommar firas i vanlig ordning i stugan <3

 

Jag får det trista och definitiv beskedet att jag

har en permanent kotförskjutning i ryggen som

är orsaken till min konstanta molvärk :-(

 

Det är det värsta beskedet som jag fått och det tog

en tid att bearbeta, för att sedan vändas till ett

incitament att verkligen hålla i en sund livsstil

med träning då träning kan hjälpa till att

hålla det onda i chack.

 

Beskedet väcker alltså ett dj-vlar anamma,

och jag persar på rundan kring sjön!

 

 

 

 

 

Juli

 

Vilken sommar! Underbart väder med

massor av sol och bad nästan varje dag.

 

Trots värmen blir detta min livs bästa

träningsmånad någonsin.

 

En investering i form av ett vätskebälte blir nödvändigt,

det blir en tidig födelsedagspresent till mig själv.

 

Jag avverkar 244,8 km under juli månad,

fördelat på 28 träningspass vilket jag är

supernöjd med.

 

Och två av de enskilt roligaste utmaningarna/prestationerna

är då jag simmar fram och tillbaka över sjön samt då

jag cyklar tur och retur till Ormsjön :-)

 

Semestern tillbringas i stugan där vi njuter och

har det bra, jag fyller även år och så har vi

 en gårdsloppis här på Sockenvägen

som blir mycket lyckad.

 

Vi besöker även Lycksele djurpark och skogsmuseet

tillsammans med mormor och morfar.

 

Och Bogge blir en garvad fiskare precis som morfar

då han drar stor abborre efter stor abborre!

 

 

 

 

 

Augusti

 

Åter till vardagen, med jobb, förskola och

så börjar Luran förskoleklass. Spännande!

 

Det blir många mil på cykeln för min del och

även med hundarna då vi nu införskaffar en

springer.

 

Luran agerar sällskap de gånger jag springer,

då cyklar hon bredvid :-)

 

Bogge och Luran får en fyrhjuling, jag och maken

åker iväg för en natt på hotell i Ö-vik.

 

Barnen plockar dessutom massor med

lingon så att vi nu har för hela året!

 

Vi bommar igen stugan för säsongen.

 

 

 

 

 

September

 

En hektiskt månad då jakt och undervisning

råkar sammanfalla, men vill man så kan man ;-)

 

Mac skäller sin första älg, som skjuts på

stånd (dock påskjuten sedan tidigare).

 

Jag var på ortopedkliniken för att diskutera

och bedöma min rygg. Blev inte så mycket

klokare, utan fortsätter med min träning

och nya tabletter mot smärtan.

 

Det blir inte så mycket löpning utan

det är mer än nog med de timmar jag traskar

i skogen när jag går med hunden då vi jagar.

 

En och annan promenad i runt elljusspåret

blir det dock som friskvård för att reka till

kroppen och knoppen.

 

 

 

 

 

Oktober

 

Oktober månad blir en vit månad,

inget socker och ingen alkohol, dessutom

minst 30 min aktivitet varje dag vilket resulterar

i att ytterligare några kilon försvinner och jag

kan konstatera att jag nu tappat 30,3 kg!

 

Tog sista långturen på cykeln för säsongen,

och första snön kommer och försvinner.

 

Springer till julsånger och julkänslorna

gör äntligen entré. Sent för att vara mig...

 

Jakten går ovanligt trögt, dåligt med älg

på markerna men det blir trots det många

mil avverkade i skogen. Underbart!

 

 

 

 

 

November

 

Årets näst sista månad blir utan tvekan den sämsta

månaden träningsmässigt, då jag inte tar mig ut

på ett enda löppass pga förkylningar :-(

 

Jag är ute jagar och springer då ihop med

en björn på 46m, en upplevelse kan jag lova!

 

Så nästa gång jag ger mig ut tar jag med mig gubben

så att jag har backup ;-P och så firar vi bröllopsdag

med en gemensam jaktdag <3

 

Jag får mig en pannlampa och nya löparkläder,

som dock inte invigs pga de envetna förkylningarna.

 

Luran tappar flera tänder och båda barnen

får glasögon.

 

 

 

 

 

December

 

Sista månaden är ännu i färskt minne,

och den avslutades med att hela familjen

ligger sjuka över jul och nyår.

 

Inledningsvis är jag dock pigg och hinner precis

komma igång med löpningen igen, men under

förkylningstiden försöker jag i alla fall komma

ut och få frisk luft och ta promenader de

dagar det inte är så kallt ute.

 

Jag kommer på idén med en aktivitetskalender

som innebär att jag drar en lucka/lapp för var dag

som anger någon form av fysisk utmaning.

 

Kul idé som jag ska vidareutveckla till nästa år,

och så får jag erkänna att 7 av lapparna aldrig blev

avverkade då jag/barnen blev sjuka...

 

I övrigt är det en fullspäckad månad med massor

av jobb som håller på att ta knäcken på mig i

kombination med att Bogge får akut ont i magen

vilket krävde ett besök till Lycksele.

 

Men slutet gott allting gott!

 

Summa summarum var 2014 ett helt okej år,

på minussidan ligger min rygg, envetna förkylningar

och en dålig jaktsäsong medan den otroligt härliga

sommaren och träningen i juli ligger på plussidan

tillsammans med det faktum att jag lyckades

få in forskningspengar.

 

Min förhoppning är att 2015 ska bli ett ännu

hälsosammare, friskare och framgångsrikare år

då jag ska uppnå ytterligare några av mina

drömmar och mål!

 

 

Stresshantering

 

 

 

I kväll fuskade jag med aktivitetskalendern.

Egentligen drog jag en lapp med magövningar,

men bytte ut den mot en löprunda.

 

Det finns nämligen inget bättre sätt att

rensa tankarna och hantera stress!

 

Jag valde till och med löpning framför

Ernst och hans julprogram...

 

Nu väntar en dusch och sedan en tidig 

kväll så jag är alert i morgonbitti då det 

vankas Luciafirande :-)

 

Aktivitetskalendern

 

 

 

I går drog jag den första lappen i min aktivitetskalender,

och det blev en löprunda. Även i dag fiskade jag upp

en lapp med en löprunda på (jag inser att jag på

förhand borde numrerat lapparna, det är ju lätt att vara

efterklok...) Men nu blir det ju lite spännande! ;-P

 

Och en löprunda var nog inte så dumt, jag har lite

träningsvärk sedan i går som jag därmed

kunde springa bort. Men det var segt.

 

 

 

 

 

 

Dessutom så gömmer det sig en mil någonstans

bland lapparna, men den hoppas jag det dröjer

innan jag fiskar upp... För flåset får gärna bli

lite bättre innan dess!

  

Jag trodde väl aldrig att jag skulle lyckas

kombinera bloggkategorierna "kom i form"

med "julen och dess förberedelser".

 

Men vill man så kan man ;-)

 

 

December - en träningsmånad?

 

Alltså, november går till historien som

min absoluta sämsta träningsmånad sedan

jag började träna för snart tre år sedan.

 

Förkylning i kombination med latmask

gjorde att det inte ens blev någon

vardagsmotion just...

 

Så min present till mig själv i december

blir att ta tag i detta och ge mig ut och röra

på mig - med start i dag!

 

Det är nämligen hög tid att inviga så väl de

nya löptightsen som jackan innan de hinner

bli för små ;-P

 

I fjol så var december en riktigt bra

träningsmånad, så jag hoppas att jag

kommer mig ut lika ofta i år!

 

 

 * * *

 

Jag tog mig ut!

 

Svettig och med blodsmak i

munnen, men jag tog mig ut!

 

Det är huvudsaken.

 

Att formen sedan är i botten

är inte så konstigt då den sista gången

jag sprang var den 25 oktober...

 

Men i dag "firar" jag, dels att jag tog

mig ut på en runda, dels att jag

gjorde min 100:de aktivitet

sedan jag började med

RunKeeper! :-)

 

 

 

 

Lysande och Skinnarmo

 

 

Nog är det lysande, en av höstens mest

hektiska veckor och givet - då ringer det.

 

Ett återbud på ögon i morgon i Lycksele,

har vi möjlighet att komma istället?!

 

Ja vad säger man?

Tack och bock, ja, vi kommer!

 

För annars vet man aldrig när vi får nästa tid...

 

Nu får både Bogge och Luran göra undersökningen

snett efter varandra, och det är ju toppen!

 

 

 

 

En annan lysande sak är den här

pannlampan som jag fick av gubben

förra veckan.

 

Nu kan jag inte skylla på mörkret

när latmasken gör sig påmind ;-P

 

Men jag har inte invigt den än då jag

fortfarande är hostig. Jag tänker inte

vara  dumdristig och träna då jag inte

känner mig 100 pigg.

 

Den läxan har jag lärt mig...

 

 

 

 

 

När vi var i Östersund förra veckan var

jag även in på Stadium outlet och fyndade

lite, bland annat tre träningstoppar och så

Ola Skinnarmos strumpor.

 

Ja, alltså inte de (förmodligen) stinkande sockar

som han haft då han varit ute på något av sina

många äventyr, utan dessa ullsockar som

han saluför under eget märke.

 

Jag är nämligen jätte frusen och brukar frysa

om fötterna även då jag springer, så dessa

sockar verkade vara som gjorda för mig :-)

 

Så nu hoppas jag vara rustad inför vinterns

löpturer, dock så verkar det ha blivit något fel

i min beställning av löpbyxor och jacka.

 

Endast byxorna var vinterfodrade, jackan

var en vanlig supertunn löpjacka :-(

 

Vet inte om jag beställt fel eller om

de skickade fel. Men det kvittar.

 

Jag orkar inte krångla och skicka tillbaka,

istället får jag väl komplettera med en långärmad

löptröja och köra lager på lager...

 

 

 

 

Fusk och utvärdering

 

Här kommer en lite tidig utvärdering av den

rosa och vita oktobermånaden.

 

Om vi börjar med fusket, så kan jag meddela att

vad gäller de 30 minuternas aktivitet så var det

först i går kväll som jag inte lyckades ta mig ut.

 

Jag kom hem rätt sent från staden och

hade rejält ont i kroppen efter att ha kört

bil och suttit på möte hela dagen.

 

Jag BORDE således ha släpat mig ut,

men det regnade och jag tog en kopp te

och kröp ner i sängen och sov i stället...

 

Således får jag kompensera med en

timmes aktiviteter i dag ;-P

 

Men summa summarum så har jag den

senaste månaden annars skrapat ihop

minst 30 minuter varje dag, ibland mer.

 

Och den dagliga motionen behövs!

 

Frisk luft och solljus är a och o för i alla fall

mitt välmående, så detta ska jag försöka

hålla i minst 3-4 dagar i veckan även

i framtiden.

 

 

 

 

 

Vad gäller den vita biten av oktober så har det inte

varit speciellt svårt att avstå kakor, bullar, läsk

och godis. Det brukar jag numera ändå bara

unna mig på helgerna.

 

Inte heller hämt/skräpmat eller halvfabrikat

har det varit svårt att undvika - tvärt om!

 

Mitt stora begär chips var det däremot svårt

att avstå den första veckan och en bit in på

den andra, men även det suget har mattats.

 

Dock "råkade" jag äta 2-3 chips första veckan

då vi stekte hamburgare, eftersom vi istället för

rostad lök brukar använda grillchips.

 

Det var inget medvetet fusk,

men dock ett fusk.

 

Det som jag nog saknats mest är nog ändå

ett glas vin till maten. Första helgen gjorde

jag en helstekt laxsida, med sparris och

hollandaise sås. Tänk så gott det hade

varit med ett glas torrt vitt vin till det...

 

Men bubbelvatten fungerar fint det med ;-)

 

Vad har då den vita och rosa månaden resulterat i

om man ser det mer konkret?

 

Jo, lite mer pengar i plånboken då jag

inte köpt en massa "onyttigheter", att jag känt

mig relativt pigg och orkat med en annars ganska

så tung månad, och på tal om tung så har jag

även blivit mindre tung :-)

 

- 2,8 kg utan någon som helst diet eller

bantning, bara normal kost och 30 min rörelse.

 

Tänk att så lite kan göra så mycket...

 

Nu har jag äntligen kapat de sista förargliga

kg/hektona och kan stolt säga att jag numera är

normalviktig och har förlorat mer än 30 kg övervikt!

 

Närmare bestämt 30,3 kg.

 

Nu kommer jag säkert få tillbaka nått av

dessa kilon som ett brev på posten när jag

åter kommer att unna mig chips och ett glas vin

om helgerna, men det spelar mindre roll.

 

Huvudsaken är att jag fortsätter att hålla i

den "nya" livsstil som jag etablerat de senaste

2,5 åren. Där motion är ett naturligt inslag

i tillvaron, men där man även får njuta av

livets goda emellanåt!

 

 

Dags att byta till dubb

 

 

 

 

I dag var det hög tid att lägga om till

dubb även på skodonen.

 

Barmarksäsongen verkar utan tvekan vara över

och löpskorna är nu placerade på vinterförvaring.

 

Säsongens första runda med icebugsen

avverkades på eftermiddagen då jag nyttjade

30 minuter friskvård. Välinvesterad tid.

 

När jag känner som mest stress så är det

outstanding att få ge sig ut och rensa

tankarna, för mår kroppen bra mår

själen bra :-)

 

Att sitta konstant framför datorn 07.00-16.00

tar på ryggen, så att komma ut och röra sig

gör även under på den fronten.

 

Nu blir det en kopp te och slötittande på

bönderna innan sängen kallar.

 

Jag lägger mig ofta rätt tidigt, för sömn är lika

viktigt som motion för mitt välmående.

 

Ska jag skämma bort mig själv så ser jag

till att få tvåsiffrigt på sömnkontot!

 

 Och nu när ryggen ibland sätter stopp för

både motion och en god sömn så måste jag

erkänna att jag uppskattar de båda ÄNNU mer.

 

När saker inte längre är självklara

får de liksom ett helt annat värde, eller så

är det kanske bara jag som har fått perspektiv

på saker och vad jag värdesätter.

 

Man ska ju bli klokare med åren ;-P

 

 

Glory glory hallelujah

 

 

 

Ett lätt snöfall, och en playlist med julsånger

i lurarna gav mig ett stort leende då jag gav

mig iväg ut för att springa.

 

Jag menar, fatta vilken stämning det var att ge

sig ut i snön med I'm dreaming of a white Christmas

ringandes i öronen!

 

Julfeelings och träningsendorfiner i ett

- en oslagbar kombination :-)

 

 

 

 

Tempot på rundan blev väl si så där,

men jag njöt destomer mentalt av att

ensam springa utmed tomma gator

och lämna de första spåren i snön

på trottoarerna.

 

Sannerligen ett glory, glory hallelujah moment!

 

 

Sista gången?

 

 

 

Det var länge sedan sist jag tog en cykeltur,

och det kändes i benen kan jag lova!

 

Dessutom var det på gränsen för kallt för

att cykla nu tycker jag, jag tackar gudarna

att jag var klok nog att ta på vinterlöpsetet och

värmande vantar så att jag inte förfrös händerna.

 

Nu var det bara tårna som blev som isbitar

och snoret som rann om näsan ;-P

 

Jag kan nog med stor sannorlikhet säga

att det troligtvis var sista cykelturen för i år.

 

Medan jag trampade så tänkte jag dock tillbaka

på sommaren som gått och diverse incidenter

som jag fått uppleva då jag cyklat.

 

Kedjor som hoppat av, då jag nästan krockade med

en ren eller den gång en hel buss med bärplockare

saktade in och applåderade och gjorde tummen

upp då jag stånkade högröd upp för en backe...

 

Dessutom blir jag smått euforisk varje gång jag hör

"Moves Like Jagger" och kastas då i tanken tillbaka

till en lunchspinning för några år sedan när jag för

första gången på länge upplevde lyckan och

kicken som man bara kan få av att träna :-)

 

Friskvård på fredagar är super,

det ger ett fint avslut på arbetsveckan

och en bra start på helgen.

 

Ytterlige ett par timmar av tankemöda återstår dock

innan jag får göra helg, men först en dusch och

så lite lunch i magen!

 

I ur och skur

 

Just nu är det en knepig tid, varmt, kallt

och blött om vart annat, så man vet aldrig

hur man ska klä barnen.

 

Utan hela uppsättningen med kläder behövs.

 

I fredags uppdagades att Luran slitit sönder 

 dragkedjan i sin vinterjacka, så i helgen har

vi investerat i en ny jacka.

 

Jag hade först tänkt beställa via nätet då

KappAhl hade nedsatt pris på jackor just nu,

men då Luran behöver jackan omg så valde

vi istället att stötta butiken på orten.

 

Utbudet var inte det största, och priset

i överkant kan jag tycka. Men för Luran

blev det allt vad hon drömt om.

 

En rosa jacka med en älg på!

 

Och är hon nöjd så är jag nöjd...

 

 

 

 

....oftast i alla fall!

 

För i dag skulle hon med bestämdhet följa med

mig på sin cykel då jag gav mig ut och joggade

i duggregnet.

 

Jag visste hur det skulle sluta, men hon

lovade att hon inte skulle klaga.

 

Men hon fick håll, blev blöt,

fick trötta ben, ramlade och var allmänt

arg så hon ska minsann aldrig mer

följa med mig deklarerade hon.

 

Men det lär väl vara glömt till nästa gång ;-P

 

Själv är jag i alla fall ruggigt nöjd över

att ha besegrat latmasken och kommit

igång med träningen igen.

 

I går då det stormade och vi var strömlösa för

andra gången  så drog jag på mig kläderna och gick

ut på en 40 minuter lång PW och i dag blev det

som sagt en joggingtur i duggregnet.

 

Förr hade jag aldrig stuckit näsan utanför

dörren om det stormat eller regnat,

men nu tycker jag det rent av är

härligt att träna i lite busväder.

 

Det ger liksom en extra dimension av

"duktighet" som känns oerhört

skönt efteråt!

 

Ps. Bogge är feberfri i dag, och det "firar" vi

med att göra en äppelpaj med extra mycket

marsansås på hans begäran :-) Ds.

 

Största vinsten

Ok, kanske en väl "magstark" bild... 

Men väldig illustrativ då inälvorna var på

väg upp de sista hundra meterna när jag

besegrade latmasken ;-p

 

 

 Den största vinsten är inte att besegra 

någon annan, utan när man besegrar sina

egna ursäkter och lathet och beger sig ut 

på första löprundan på nästan en månad.

 

Fasiken så tungt det var,

men alldeles, alldeles underbart nu 

när jag hämtat andan och översköljs

av adrenalin och endorfiner.

 

1-0 till mig mot latmasken :-)

 

 

Ps. För er som undrar så är bilden ovan på

resterna av maginnehållet ur en älg en dryg 

vecka efter att den tagits ur och är på väg

att ingå i naturens kretslopp igen. Nu som

barnkammare till fluglarver... Ds.

 

Bästa träningskompisen

Mor och dotter som är nöjda med kvällens träning.

 

Efter drygt två veckor utan löpning

så tyckte jag nu att det var dags att

smyga igång igen då jag inte har ont i

halsen längre utan bara har lite rethosta.

 

Jag var rädd att jag skulle ha hunnit bli

rejält ringrostig, så jag tog med Luran som

peppande träningskompis.

 

Hon cyklade och jag sprang i drygt 3,5 km :-)

 

Det blev en runda i lugnt tempo då Luran

tyckte det var jobbigt att cykla uppför backen

och sedan knepigt att ta sig upp på trottoaren

igen efter gatukorsningarna.

 

Det bar sig inte bättre än att hon vurpade

med sin cykel och skuvade både armbåge

och knä, men konstaterade efter att hon

torkat tårarna att det var tur att hon

hade hjälm, annars skulle hon

nog ha dött ;-P

 

Det var riktigt skoj att träna tillsammans

så vi har lovat varandra att vi ska ut

 fler gånger!

 

 

Nordpolen och motvind

 

 

 

 

Efter en lång dag framför datorns skärm

med stillasittande så skrek min kropp

efter att få röra på sig, och då särskilt

min rygg som bums gjort sig påmind.

 

Så efter det att middagen landat spände

jag på mig cykelhjälmen och pluggade

in Bea Uusmas sommarprat och

begav mig ut på en tur.

 

Trots prat om Nordpolen och kraftig

motvind så blev det två svettiga mil 

kan jag lova!

 

#alltidretardetnågon  ;-p

Semesterträning

 

 

 

Ny månad, och dags att summera hur

semestermånaden sett ut rent träningsmässigt.

 

Juli var ju oerhört solig och varm, vilket gjorde

att det blev lite färre distanspass än vad jag

planerat. Dessutom satte en ond hals stopp

för konditionsträningen de sista dagarna.

 

Men jag får så här i efterhand

ändå vara rätt nöjd med min insats.

 

Totalt avverkade jag 244,8 km (drygt 10 mil

mer än vad jag skrapade ihop i juli!), fördelat

på 28 st träningspass (inte träning varje dag,

men nästan i alla fall...) som sammantaget

renderade i lite mer än 20 timmars träning :-)

 

Egentligen är det lite mer då jag exempelvis

inte nyttjade Runkeeper appen då jag

simmade över sjön, eller när jag varit

ute och tränat med Mac.

 

Jag tvivlar starkt på att jag kommer att ha

tid och möjlighet att klå detta i augusti,

men försöka kan man ju...

 

Dessutom var jag ju tvungen att titta tillbaka

på hur jag tränade i fjol, och i jämförelse

med juli 2013 då det blev 17 pass och

totalt 73,3 km så var ju detta helt klart

en godkänd insats.

 

Jag hade väl aldrig trott för 3 år sedan att

jag skulle ägna min semester åt annat

än att lata mig ;-P

 

Det är tur att man kan ändra sig,

för trots ryggen var det länge sedan

jag kände sådan livskvalité!

 

 

Svärgubbe och investering

 

 

 

Morgonens skratt stod Bogge för

då han berättade för oss att morfar

är pappas svärgubbe :-)

 

Han menade givetvis svärfar,

men vi skrattade gott kan jag lova!

 

Jag har även hunnit investera lite

på morgonskvisten, dock inte i skog,

fastigheter eller värdepapper,

utan i mig själv.

 

Det blev 5 km lugn jogg i värmen,

och jag är så glad att jag får 30-60 min

per dag för att göra dessa investeringar.

 

För det är verkligen nått som förräntar

sig då det får min rygg att kännas bättre,

och därigenom känner jag mig piggare

och blir en gladare mamma och fru!

 

Alltså en investering som gagnar

hela familjen :-)

 

Till och med Luran har insett det, för när

jag är sur, vresig, irriterad och arg brukar

hon säga "mamma, du ska nog ut och

springa nu tror jag".

 

Välgörande dag

 

 

 

Vilken underbar dag vi har haft på

badstranden i Ormsjön i dag!

 

Strålande väder och riktigt skönt i vattnet,

vilket gjorde att ungarna var i och plaskade

från det att vi anlände till det att vi åkte.

 

Särskilt uppskattades rutschkanan :-)

 

 

 

 

 

 

Själv tog jag cykeln dit, och har totalt trampat

49 km i dag. Betydligt behagligare än att

springa i den värme som nu råder...

 

Med en trevlig sommarpratare i lurarna

så märker man knappt att man tränar,

utan njuter mest av cykelturen!

 

 

 

 

 

 

Jag hade dessutom sådan tur att grannen

med barn tog bilen upp för att tillbringa dagen

med oss där uppe, så hon fick ta med mina

badkläder och kylbagen med mat och

iskallt vatten :-)

 

Värsta servicen - tusen tack för det!

 

 

 

 

 

 

 Vi anlände rätt tidigt på förmiddagen

så vi hann både fika och äta lunch innan

kommunens bästa strand blev fullknökad

med människor som även de ville sola

och bada denna underbara dag.

 

Innan slutet var det massor av trevliga

människor som gjorde att stranden

sjöd av liv, rörelse och glada skratt.

 

 

 

 

 

 

Efter att ha solat och badat oss nöjda

så följde barnen med farmor hem igen och

jag trampade hemåt mot Dorotea.

 

(Evy du hade rätt, det är betydligt drygare

att trampa till Dorotea än ifrån Dorotea!)

 

Och jag hade nog aldrig tagit mig hem om

jag inte fått påfyllnad i mitt vattenflaska

av snälla Marie som hade en rejäl dunk

med iskallt vatten - tack!

 

Väl hemma passade jag och maken på att äta

köpepizza, då det är något som Bogge

verkligen inte gillar och vill att vi helst

inte äter om han får bestämma.

 

 

 

 

 

 

I morgon kväll hämtar jag hem busarna,

så nu tänker jag nyttja de sista dygnet till

sådant som man inte har tid med då de

är hemma och härjar.

 

Jag börjar med ett glas Cava och en

välgörande ansiktsmask...

 

Resultatet kan ju knappast bli värre ;-P