Vart tog tiden vägen?!

 

 

I går kväll så lyxade

jag och maken till det

med middag på kåtan.

 

Guldkant i vardagen 

och tid att prata på

tu man hand.

 

Idag fortsatte jag den

inslagna vägen och 

tog en middagsdejt 

med en kär vän sedan

femton år tillbaka.

 

Även om det kan dröja

år tills vi ses så är det

alltid som igår när vi 

väl gör det.

 

Prata är något vi

båda kan ;-)

 

Något annat vi kan

är att fynda, så vi tog

en nostalgi runda på

Myrorna, vi kom fram 

till att det var tolv

år sedan sist...

 

Och vi fyndade nu

som då och jag är så

glad att vi tog oss tid

att ses - bästa klappen 

så här i juletid är

nämligen tid.

 

Både att ge och få.

 

Tid att ses, tid att

bry sig om, tid att 

lyssna och tid för 

sådant man annars

inte hinner.

 

 

 

Ja visst var det gott och mysigt och pysigt att ge sej ut med gubben... Lillördag och allt..

Kram!!