Vart tog tiden vägen?!
I går kväll så lyxade
jag och maken till det
med middag på kåtan.
Guldkant i vardagen
och tid att prata på
tu man hand.
Idag fortsatte jag den
inslagna vägen och
tog en middagsdejt
med en kär vän sedan
femton år tillbaka.
Även om det kan dröja
år tills vi ses så är det
alltid som igår när vi
väl gör det.
Prata är något vi
båda kan ;-)
Något annat vi kan
är att fynda, så vi tog
en nostalgi runda på
Myrorna, vi kom fram
till att det var tolv
år sedan sist...
Och vi fyndade nu
som då och jag är så
glad att vi tog oss tid
att ses - bästa klappen
så här i juletid är
nämligen tid.
Både att ge och få.
Tid att ses, tid att
bry sig om, tid att
lyssna och tid för
sådant man annars
inte hinner.
christin säger
Ja visst var det gott och mysigt och pysigt att ge sej ut med gubben... Lillördag och allt..
Kram!!
