Långtbortimormor

Att få ett handskrivet 

brev eller kort är inte

vanligt dessa dagar.

 

Någon som brukar ge

barnen denna extra 

omtanke vid jul, födelsedagar,

examen och andra tillfällen 

är deras långtbortimormor.

 

En underbart fin kvinna 

som vi kommit lära "känna"

via bloggen och som även

kommit hit på besök i 

samband med en semester

norrut för många år sedan.

 

Barnen pratar ännu om 

det och besöken av deras

vovvar. De fyrbenta finns

inte mer, utan två nya

vovvar har tillkommit.

 

Barnen har växt, och

numera är det naturligt

att skicka ett sms till 

långtbortimormor på 

morsdag eller när 

något händer.

 

Tänk vilken ynnest 

att få vara en liten, liten

del av någon annans liv

på det sättet.

 

Vi är så tacksamma

för det!

 

 

 

 

Wow, vad fint! På så många sätt! Tänk vi vi haft fler sådana "konstellationer" i samhället. Vi har "vänkusiner" :-) Mina två äldsta vänner, vi har barn i ungefär samma åldrar och vi träffas nästan alltid alla 3 familjerna. Så där undrade en av sönerna en gång om det inte skulle firas med vänkusinerna också :-) Så gulligt tycker jag!

Ibland passar man ihop och då är det enkelt att bilda en flock 😊 det behövs inte vara blodsband… kram