Personlig men inte privat
Det är en sak jag länge förundrats över.
Nämligen hur naiva många är som bloggar.
Många hänger ut hela sitt liv, för att inte tala
om sin partner, barn, vänner och kollegor på nätet.
Glömmer folk att internet är ett öppet forum?
Arbetsgivare, förskole- och skolpersonal, grannen,
personen i kassan på affären, busschauffören, kyrkoherden,
handläggaren på försäkringskassan, gymägaren,
arbetsförmedlaren, släkt, vänner, kollegor
och de som tycker mindre bra om dig
har alla möjlighet att ta del av just ditt
liv om de har lust.
Och de skapar sig SIN bild av dig.
Hur man är som person kan man nog aldrig
spegla, eller för den delen dölja, till 100% i en blogg.
Man väljer dock medvetet vilken bild man förmedlar
av sig själv, sin familj, sin livssituation osv.
Personligen tycker jag exempelvis inte att det
är okej att lägga ut bilder på personer
som ej gett sitt medgivande eller att
smutskasta personer i sin omgivning.
Jag gillar bloggar som är personliga,
men inte allt för privata - de får i så fall
vara anonyma bloggar skrivna
av en för mig okänd person.
Blir man riktigt privat får man
räkna med att folk har åsikter och att man
kanske får reaktioner och taskiga kommentarer.
(Likväl som medhåll, hejjarrop och positiva
och uppmuntrande kommentarer).
Jag väljer att vara personlig, men inte privat.
Därmed inte sagt att jag inte bjuder på mig själv och mitt liv,
men jag väljer VAD jag delar med mig av.
Jag har exempelvis erfarit att mitt jaktintresse upprört
folk, och kan därför tänka mig för en eller två
gånger innan jag lägger upp bilder på exempelvis
döda djur och en massa blod (som enligt
mig är en högst naturlig konsekvens
av att man jagar...).
Jag har inget självändamål i att uppröra folk
bara för att, men tvekar inte att stå för mina
åsikter och mitt sätt att leva när så krävs då
jag är trygg i mig själv och hur jag valt
att leva mitt liv.
Så länge man kan diskutera och debattera
utifrån olika ståndpunkter och på ett moget sätt
föra fram sina åsikter har jag absolut inga problem
med att folk tycker och tänker annorlunda än
vad jag själv gör.
Det är bara sunt!
Folk vet med säkerhet vad som är bäst för
just dem och deras barn, familj, livssituation osv.
Att medvetet provocera och/eller vara väldigt privat i sitt
bloggande kan säkert vara ett sätt att skapa debatt och
väcka intresse - dock får man som sagt tänka
både en och två gånger på vilken bild man
därmed också förmedlar av sig själv.
Tänk på det...
Och välj sedan medvetet om du vill vara
personlig eller privat i bloggandet!
För på den punkten finns det inget "rätt" eller "fel"
bara man är medveten om eventuella konsekvenser :-)
Ha en trevlig helg, för det tänker jag ha!
KRAM
* * *
Var gärna med och tävla om bilder ur Nordens Flora
samt en påse torkade trattkantareler.
Jag håller med dig! Jag är väldigt noga med att inte lägga ut vart vi ska och bilder som det är andra på utan att fått ett medgivande.
Har tyvärr (inte egen) erfarenhet om vad som kan hända, väldigt dyster sådan :(
Hoppas att du med får en underbar helg <3
KRAM!
Väldigt kloka åsikter!
Familjen och vänner ska inte behöva "lida" för att man bloggar. Synd att inte fler tänker som du :-)
Jag vet en person som läser din blogg som borde ta till sig lite av det :-)
Ha en bra helg.
Kram
Tänkvärda ord. Och nog har du rätt - personlig men inte privat. Jag har en tydlig gräns i mitt "verkliga liv" om vad jag delar med mig av, och samma regler gäller på bloggen. För bloggen är ju bara en väldigt liten del av mig, en del jag valt att dela med många. Men resten behåller jag för mig och mina nära. Alla behöver ju inte veta hur komplett galen jag är! ;-D
Önskar dig en riktigt fin helg!
Jag håller med dig! Väljer man att lämna ut sig mycket får man tåla att folk har åsikter, även om man alltid ska ta det som skrivs i en blogg med en nypa salt. Jag har t.ex. valt att inte lägga ut förlossningsberättelsen i bloggen just för att jag tycker det är för privat, det är något mellan mig och Freddan och de allra närmaste, inget jag skriver ut så vem som helst kan läsa.
Jag försöker att inte vara alltför privat och håller mig helst till "det-här-har-vi-gjort-idag"-temat. Jag är heller inte särskilt mycket för att skapa debatter i bloggen även om jag ju upptäckte att det ledde till en hel del kommentarer och även fler läsare;) Det jag skrev i förrgår var helt enkelt för att jag tröttnat på att folk anklagar Freddan för att vara lat och mansgris och jag kände ett behov av att försvara honom. Nu kan han säkert försvara sig själv, men då han inte läser min blogg och kommentarerna som skrivs där så är det ju inte så lätt:) Sen hoppas jag innerligt att ingen tog illa upp av vad jag skrivit då det helt och hållet var skrivet som ett "såhär-gör-vi"-inlägg och inte illa menat till de som gör på annat vis:)
Nåja, nu ska jag fortsätta baka på min kaka.. Håll tummarna för att resultatet blir bra!:)
Kram
Jag tror de flesta bloggar handlar om något sorts bekräftelsebehov. Se mig! Se vilka fina barn jag har! Tyck synd om mig! Titta vad fina foton jag tar! Bloggen är ju en sorts offentlig dagbok och fotoalbum. Men på grund av detta måste man ju tänka sig för en extra gång också innan man trycker på knappen som gör materialet tillgängligt. Det är nog oerhört viktigt att komma ihåg att det som man publicerar på nätet för alltid finns kvar. Det spelar ingen roll om man tar bort en hel blogg eller raderar alla bilder, det är inte så troligt att det faktiskt försvinner. Personligen har jag väldigt svårt för bilden som finns i detta inlägg. Det är många föräldrarbloggar som måste vara rena drömmen för pedofiler. Barnen kan ju gärna inte säga nej, det har ju ingen aning om vad som sker. De har ju inte gett sitt medgivande. Självklart får ju ni föräldrar som lägger ut bilder på era barn göra det i den utsträckning som ni finner lämplig men jag tycker att det är konstigt att inte fler är försiktigare. Det gäller iofs text som skrivs också. Jag försöker vara väldigt privat, det är inte så lätt men jag försöker.
Detta inlägg ska jag visa min 15-åring. Mycket klokt skrivet!! Tänk att folk har så mycket åsikter om jakt. Vi får ta med dem en sväng ut i skogen och ändra deras uppfattning. Jag har en liten pisse som är oerhört intresserad av jakt. I går kväll lyckades han tråckla in en harunge i kattluckan. Han dödar allt som rör sig. Tänkte döpa om honom till Haini... /Marie
Jag reagerar ofta när jag läser bloggar om hur privata folk är. dom visar upp allt möjligt och massa detaljer som jag aldrig skulle vilja att vem som helt kan läsa om. Vem som helst kan läsa och dessutom blir jag chockad av att folk sen inte gillar att männiksor i ens omgivning pratar om en. Många skriver i sina bloggar att "jag kan väl inte gå in på de och de eftersom ni pratar så mycket om mig då" och liknande. Men vad väntar man sig när man lämnar ut allt och lite till? Om man bloggar och har bott ihop med man och barn och sen plötsligt skriver att barnen ska åka till sin pappa är de klart att läsare och även bekanta IRL undrar om man har separerat och spekulerar när man inte vill gå in på de. De är viktigt att tänka sig för.
Jag är ju anonym i min blogg. Dels för att kunna skriva vad jag känner och tänker utan att hänga ut någon annan. Ingen behöver veta vem min son eller hans pappa är och jag kan skriva utan att någon ska på påhoppad. Dessutom har inte min son bett om att vara med på massa bilder på nätet som vem som helst kan se.
Mycket bra och tänkvärt inlägg! Kram
Det svåraste är nog att behålla sina barn lagom "privata"! jag vill absolut inte att våra små ska bli överexploaterade, men sen ser jag att de som läser hos mig är just väldigt glada för de inläggen. Lite svårt det där, men man får försöka vara försiktig.
Och om jakten, om man inte är intresserad eller tycker om just jakt, så är det ju enklast att sluta läsa :D Alla kan ju inte gilla allt skrattar och man behöver ju faktiskt inte gnälla och skälla som många gör och då gärna anonymt.
Det ska ju vara roligt med bloggandet! Jag har fått massor med kul cybervänner, tusen roliga tips och massor med inspiration runt om tack vare bloggar!!!
Kraaaaaaaaaaaaaaaam och ha en toppenfredag, sötis!
Angelica
Det svåraste är nog att behålla sina barn lagom "privata"! jag vill absolut inte att våra små ska bli överexploaterade, men sen ser jag att de som läser hos mig är just väldigt glada för de inläggen. Lite svårt det där, men man får försöka vara försiktig.
Och om jakten, om man inte är intresserad eller tycker om just jakt, så är det ju enklast att sluta läsa :D Alla kan ju inte gilla allt skrattar och man behöver ju faktiskt inte gnälla och skälla som många gör och då gärna anonymt.
Det ska ju vara roligt med bloggandet! Jag har fått massor med kul cybervänner, tusen roliga tips och massor med inspiration runt om tack vare bloggar!!!
Kraaaaaaaaaaaaaaaam och ha en toppenfredag, sötis!
Angelica
Josefin - Ja, det finns en hel del baksidor med bloggandet som man måste överväga, men man får ju inte heller glömma all inspiration, rolig läsning, tips och idéer och underbara läsare och bloggvänner som bloggandet också medför <3 Jag önskar dig en underbar helg! Stor kram
Hej!
Bra skrivet, kan inte hålla med mera. :) Går att diskutera blogg hur mycket som helst. Vinkla och vrida på det.
För att svara på din kommentar i min blogg säger jag givetvis självklart. Let's wait for the leafs to fall. :)
Hoppas allt är bra med er! Jag uppdaterar mig med att sträckläsa då och då men jag har kommit in i världens blogg/data torka. Vilket känns helt okej förutom att man missar själva omvärldsbevakningen. ;)
Kramar
Marie L - Ha ha så ni ska äta kaningryta i helgen ;-P Med en sådan kisse behöver du inte jaga själv fniss Ha det gott, nu ska gubben å jag ta med barnen på en promenad och se om vi hittar några hundförarvästar på ortens jakt/sport butik! KRAM
Bra inlägg, tänkvärt! Jag tycker du har en bra balans i din blogg, inte för personlig utan att för den skull vara opersonlig.
När jag går tillbaks i min blogg och läser så har jag känt att jag skrivit alldeles för mycket, mycket har jag raderat i efterhand. Vårat privatliv skriver jag aldrig om. Barnen blir det en del om, Neo försvinner dock mer och mer ur bloggen desto äldre han blir.
Jag tycker heller inte om att läsa för privata bloggar där det mest bara skrivs om vad man gjort, ska göra eller vad man ska äta till middag, om man är arg på gubben osv. Men jag gillar heller inte de bloggar som enbart inriktar sig på mode, inredning. Lite personlighet ska finnas men det ska ändå utelämnas en hel del så man inte får total insyn i bloggarens liv.
Hoppas vi ses på måndag för här har det varit en alldeles för lat vecka :-/
Kram
Så sant, så sant. Det förvånar mig speciellt att folk deklarerar att de ska ut och resa och att huset därmed kommer stå tomt, att en del lägger ut bilder på sina helnakna barn, bilder som vilket psyko som helst kan spara ner på sin dator och att en del tonårstjejer verkar tro att ens värde mäts i hur sexig och porrig man kan se ut.
Det är dock kul med en liten personlig vinkel på bloggen. Sen om folk stör sig på vissa saker så tycker jag inte att man behöver ödsla tid på att skriva taskiga kommentarer. Klicka vidare till en annan blogg istället.
Din blogg, den gillar jag absolut!
Ja visst är det svårt ,bor man i en liten håla så får man passa sig . Men jag vill att min blogg ska vara till dom som är intresserade av pyssel ,fix i hemmet osv .Inte för att vara nyfiken hur jag har det hemma . Men du vet ju att jag för ett tag sen vart väldigt ledsen över en komentar ,över att jag stava kass osv Men jag vet ju detta och stör det så behöver ju inte den personen läsa min blogg .
Jag gillar din skarpt, du är en klippa på att skriva och fixa men dina plankor :) Kram på dig ha en bra kväll .
Personlig men inte privat -helt rätt! :)
Du har så rätt vännen! Jag blev bestört för ett par dagar sedan då jag var inne på en blogg och läste. Mamman hade lagt ut en bild på sin tonårsdotter när hon endast har bh på sig! Helt oacceptabelt anser jag!
Det finns en hel del som jag skulle vilja blogga om men som jag känner att jag inte kan pga det kan uppfattas fel. Jag gick på ett par minor i början av min bloggstart, de gör jag inte om!
Nej man får tänka till innan man publicerar.
Ha en skön dag, KRAM
bra skrivet! jag funderar många gånger på hur folk kan vilja vara så himla privata i sina bloggar.. alltså skriva då dem bråkat med sin sambo tex :S det förvånar mig!!
Vilket bra inlägg!
Jag tycker det är jättesvårt att ligga på en "jämn" nivå och inte varken vara för privat eller opersonlig, gränsen känns hårfin då det är högst personligt var man tycker den går. Vissa tycker det är okej att blogga o något medans vissa absolut inte tycker det är okej.
Jag vet inte hur jag själv uppfattas, tänker inte så mycket på det om jag ska vara ärlig men det är ju fortfarande bara en bråkdel av våra liv som finns med i bloggen. Men att lägga upp nakenkort på barnen, lägga ut vår exakta adress, berätta vad dagiset och avdelningen heter och liknande, där går iaf min gräns.
Ha en fortsatt bra helg, Kramkram
Just därför jag lösenordsskyddar min blogg, den är riktad till mina nära och kära som inte bor här som ändå vill veta hur vi har det i våran vardag. :)Allt annat löst folk kan läsa andras. ;)
Jag skriver inte så mkt om Aron, för han skall ju ha ett eget liv. Många funderar säkert varför jag nästan alltid bara skriver om mina hundar, jakten m.m. och så lite om Aron....vill inte hänga ut han. Fin sida har du i alla fall. Ha det bäst o skitjakt på dig nästa vecka!
