En spännande dag för många
2013-09-02 | 11:20:50
Här har någon fixat en ersättare på passet,
en docka i fullstor storlek som redan hunnit sitta
på sitt pass i någon vecka.
I dag startade älgjakten här i norr,
och många förväntansfulla jägare har gett
sig ut i skogen i morse.
Som det sig bör så är det grått och
regnsjukt ute, så gissa om jag är glad
att vi i vanlig ordning skjuter (!) på
jaktstarten tills i helgen.
Således är det jobb, botande av
förkylning samt tandläkarbesök som
gäller för undertecknad istället.
När jag tänker efter hade jag nog
ändå valt skogen och lite regn om jag
hade haft möjligheten att välja ;-P
Övning ger färdighet
2013-08-28 | 18:32:15
Skytte är inget undantag,
- övning ger färdighet.
Så är det, och om alla anammade detta
skulle nog många skadeskjutningar undvikas.
Dessutom är det roligt att skjuta!
Jag brukar börja första serien med
att skjuta ett eller två skott med stöd för
att försäkra mig om att bössan går rätt.
Så även denna gång.
Sedan ett par skott/serier utan stöd,
och som ni ser blev det då lite mer
spridning på träffbilden ;-P
Jag kommer inte riktigt överens med min
bössa i anlägget och borde kapa kolven...
Det är viktigt att allt stämmer,
för ofta går det snabbt när det väl gäller.
Att kunna ta beslutet att avstå ett skott
är därför enligt mig minst lika viktigt.
Ett skott som aldrig avlossats behöver man
inte ångra/gå eftersök på, något att hålla i minnet!
Jakt För Livet II
2013-08-26 | 13:00:00
Uppföljaren är minst lika bra som Jakt För Livet I,
kanske rent av ett strå vassare.
Och med tanke på DETTA lär vi väl få se
ännu en spännande film av Salomonsson
vad det lider... ;-P
(Tack gubben, filmen var mycket bättre än en
bukett blommor på bordet då jag kom hem!)
Jag såg filmen i helgen och ska nog se
den ytterligare en gång i kväll.
Lite tidigt än
2013-08-06 | 19:03:57
Att plocka bär är inget direkt nöje,
mer av ett nödvändigt ont så att
man kan fylla på frysen.
Något som jag däremot finner riktigt
roligt och som jag rent av längtar till att
få göra är att plocka svamp!
Idag har jag inventerat mitt svampställe,
och kan konstatera att det ännu är lite
för tidigt för att ge sig ut.
Men snart så! :-)
Som en tavla
2013-07-15 | 08:52:00
Ibland hänger inte kamerainställningarna
riktigt med då man vill fånga ögonblicket.
I det här fallet gör det inte så mycket,
resultatet blev ju nästan som en oljemålning
istället för ett knivskarpt foto :-)
Jag hade tänkt fånga morgonen med
en löptur kring sjön, men jag känner av halsen
så nu sitter jag här med en stor kopp te
och ska istället ta och läsa och besvara de
drygt 60 kommentarer ni lämnat efter er
den senaste tiden.
Sämre morgonläsning kan man ju ha ;-)
KRAM
Hjortronen är på G
2013-07-01 | 14:37:19
När vi var i stugan passade vi på att
se hur långt hjortronen kommit.
Och till min förvåning så är de nog inte
alls allt för långt borta!
Allt verkar vara 2-3 veckor tidigare i år,
så även min allergi som brukar dyka upp
lagom till Åselemarknaden, men som redan
nu hunnit göra sig påmind...
Min älskade skog och ståndskall
2013-06-02 | 14:40:00
Ljusa sommarnätter, knappt att solen går ner...
De senaste inläggen har varit mobilinlägg,
då vi tillbringat helgen i stugan.
Det har varit helt underbart.
Kvällspromenad i den ljusa sommarnatten,
barnen har badat i sjön och morfar fick en
stor gädda i mjärden.
Bättre c-vitamin än dessa granskott är svårt att hitta :-)
För att inte tala om dofterna och ljuden!
Bara att stanna upp och sluta ögonen.
Det luktar så underbart i skog och mark just nu.
Sommarvarm myr, doften av lövsly och så
fågelkvitter och Cuculus canorus som ihärdigt
låter sitt lockläte ljuda över nejden.
Barfota promenad på en solvarm stig,
med myror och mygg som enda sällskap.
Förutom att stillsamt njuta av skog och mark så
blev det lite spänning med i helgen.
När Magnus skulle ge hundarna vatten
så tog Bus chansen att rymma ur hundburet.
Något som aldrig hänt förr.
Upp med nosen och iväg i 170 knyck.
Vi försökte kalla tillbaka honom,
men nej. Han ignorerade oss totalt.
Vi förstod att han fått vittring på älg,
och mycket riktigt började han snart skälla
ett taktfast ståndskall.
Just nu kalvar älgkorna, och det knöt
sig i magen av oro.
Både för en eventuell älgkalvs skull,
men kanske framförallt för Bus skull.
Detta då älgkorna nu är extremt aggressiva
och lätt kan sparka ihjäl en hund som
kommer för nära inpå.
Jag begav mig raskt ut i skogen och
gick rätt i vind för att kunna smyga mig
inpå ståndskallet och se vad Bus skällde
på, samt kunna kalla in och koppla honom.
Jag hade nöjet att sitta på 70-80 m och
se hur han skällde på en ko, som även visade
sig ha en kalv. Detta gjorde att jag försökte
stöta loss älgarna samtidigt som jag
ropade på Bus.
(Tur att han aldrig ska startas på jaktprov,
för att ropa in honom från ett ståndskall
visade sig vara svårt...)
Han viftade bara på svansen och
skallade ännu mer taktfast och fick stopp
på dem efter 20 m igen. Älgkon hade inte
vind av mig och kalven stannade så
då stannade även hon.
Som tur är lyckades emellertid
maken att skrämma loss älgarna som gick
över en bäck där han då fick fatt i Bus.
Så slutet gott, allting gott.
Men ni må tro att det fick mig att
längta till hösten...
Sol, bullar och skott
2013-05-01 | 19:57:00
En ledig dag mitt i veckan,
sådana växer inte på träd så det
gäller att nyttja dem väl.
Vad passar bättre än att packa
ihop fika och ta med familjen ut
i skogen?!
Trots sol så blåste det lite kallt
så Luran värmde sig med lite varm choklad.
Tre små filurer som alla gillade att
få vara i skogen, även om Bogge tyckte
det var lite jobbigt att gå emellanåt.
Förutom skogsträning så blev det lite
lekar och bus för att träna inkallning och
vardagslydnad.
Här tränade jag inkallning, och som ni ser
så fungerar det på såväl hunden som gubben ;-P
Vi passade även på att skotträna Mac under positva
former, för en skotträdd jakthund är ingen hit.
Bogge föredrog att fika,
här är är det osmacka och choklad
som avnjutes.
Och tro det eller ej, det fanns plats
i den lilla magen för en bulle med! ;-)
Det är få som kan njuta av att äta
så som Bogge gör, det HÖRS när han
gillar det han äter...
Själv njöt jag ofantligt av att ha
ett par timmar i skogen med
min fina familj ♥
Skogsvana
2013-04-27 | 16:06:47
Här är en kille som också gillar att vara
i skogen, nu när snön försvinner gäller det att
ge honom så mycket skogsvana som det
bara är möjligt.
Att få en pejl kring halsen var inget som
bekom honom för fem öre!
När han vuxit i västen så kommer
emellertid pejlen att fästas på ryggen istället.
Hoppas det går lika bekymmersfritt.
Här undersöker han en gammal lega,
älgtramp och gammal spillning skvallrade
om att en ko och kalv hållit till här.
Och när vi fortsatte att gå kunde jag konstatera
att de verkar ha varit ett favorit tillhåll
för rätt många älgar...
Bitvis fick man kryssa mellan högarna!
Och att det funnits rätt gott om älg i området
syntes även på de tallplanteringar vi gick igenom.
Här är jag på väg att få en blöt puss av Mac
då vi sitter och tar igen oss på en stor sten.
Lite spännande hann det ockå bli,
då vi kom på relativt färska spår.
Och medan jag drack mitt kaffe så
satte sig Mac likt tjuren Ferdinand och
myste under sin korkek tall.
Det var således en trött och nöjd hund
som hoppade in i bilen när vi åkte hemmåt.
Inte en kotte
2013-04-26 | 18:46:00
Vet ni vilket djur som arrangerar kottarna
så här fint?
Mest troligt är det en kottsmedja som en större hackspett
lämnat efter sig. Frön i särskilt grankottar är nämligen
populär föda hos den större hackspetten vintertid.
Den kilar gärna fast kottarna i en springa i en trädstam.
Det underlättar när den sedan ska plocka ut fröna
bakom kottefjällen, kottarna fästs därför alltid
med spetsen uppåt.
Ibland, som här, sitter kottarna kvar i smedjan,
men när hackspetten vill plocka frön från en ny kotte
rycks den gamla loss och hamnar på marken.
Som ni ser resulterar det ibland i ett berg av kottar!
Lycka är att få traska i skogen och njuta
av frisk luft, en strålande sol samtidigt som man
lyssnar till fågelsång och hittar olika lämningar
efter skogens djur.
En bättre start på helgen kan man
nog inte tänka sig!
Trevlig helg ♥
Knipa
2013-04-15 | 07:00:00
Bakom den här kröken sköt jag min första
bäver för många, många år sedan.
Det är verkligen vår då man kan bege
sig ut och vaka på bäver.
Bävern ser och hör dåligt, men har
däremot ett utmärkt luktsinne så det
gäller att gå/sitta rätt i vind.
Fast med tanke på mediernas rapportering
den senaste tiden om att en bäver bitit ihjäl
en sportfiskare så kanske man ska
hoppa bäverjakten i år och gå direkt
på björnjakten istället ;-P
Jag såg emellertid ingen bäver denna gången,
men med mobilen fångade jag några
Bucephala clangula clangula
- ser ni dem?
Att släcka ett liv
2012-11-29 | 18:48:00
På väg hem från staden såg jag en bil med hästfinka
på håll. Varningsblinkers var påslagna, och när jag
närmade mig såg jag att det låg en ren på vägen.
Dess ben pekade på ett onaturligt sätt åt olika håll,
uppenbart av på flera ställen. Men renen var inte död.
När jag jag passerade den såg den mig rakt i ögonen.
Den blicken. Glömmer jag aldrig.
Jag hade redan sänkt farten och slagit på min
blinkers för att höra med personerna i bilen med
hästfinkan om de ringt till polisen, och om de
var medvetna om att renen ännu levde.
Väl framme vid bilen kliver en omskakad kvinna ur,
och kvar i bilen sitter en yngre tjej. Kvinnan säger att
hon ringt till polisen för ett bra tag sedan och att de
skulle skicka någon som kunde avliva renen.
Avstånden här i norr gör dock att det kan dröja ett
bra tag innan någon dyker upp.
Jag hade nu två val.
Endera sätter jag mig i bilen och fortsätter hemmåt,
nöjd över att det var folk på väg och att någon annan skulle
ta hand om situationen.
Eller så gör jag det rätta.
Kvinnan i bilen hade vinklat bort backspegeln
för att slippa se renens lidande, och grät
nästan då jag frågade varför de inte
avslutade dess lidande.
Hon kunde inte. Förmådde sig inte
att ta dess liv.
Jag är jägare och har största möjliga
respekt för de djur jag jagar. Jag skulle aldrig
låta ett djur lida i onödan om det finns i
min makt att avsluta det på ett
snabbt och värdigt sätt.
Således lånar jag ett lämpligt tillhygge av
kvinnan och närmar mig den överkörda renen.
Samtliga ben är av då den blivit överkörd av
såväl bil som hästfinka, mest troligt är dess
rygg också av då den verkade helt förlamad.
Den lyfter huvudet och ser rakt på mig,
när jag sakta närmar mig.
Dess blick går rakt in i mitt hjärta.
Jag tar den försiktigt i ett horn och höjer
mitt tillhygge och slår sedan med kraft till den
i dess huvud.
Renens kropp spänns omedelbart,
för att sedan rycka till ett par gånger innan den
slappnar av och ligger där helt orörlig.
Den är död.
Snöflingor dalar sakta ner från skyn,
de landar på den ännu varma renen där de
smälter och bildar små vattenpärlor
som glittrar som små diamanter.
Jag smeker renens mjuka mule
och ber om förlåtelse.
Något brast inom mig då jag såg
livet slockna i renens ögon.
Men jag vet att renen skulle säga,
tack för att du var barmhärtig och
förkortade mitt lidande.
Försiktigt drar jag den mot vägkanten
så att inte fler bilar riskerar att köra på den.
Inombords är jag alldeles skakig,
en del av mig vill vända sig bort och kräkas.
Så illa berör handlingen mig.
Men ändå. Jag skulle göra om
det i morgon om det skulle behövas.
Inget levande ska behöva plågas
för att jag inte kan ta mig samman
och ta mitt ansvar.
Jag är stolt att jag inte satte mig
i bilen och körde därfifrån, utan att jag stålsatte
mig och hjälpte renen vidare på dess sista vandring.
Var min handling etiskt och moraliskt
rätt? Jag tycker det.
Trots det är det nu vått på mina kinder,
och inte är det spår efter smältande snöflingor...
Ps. Jag vet att man inte rekomenderas att avliva
ett trafikskadat djur själv, bland annat på grund av
risken att själv bli attackerad eller skadad, men det
var uppenbart att denna ren inte förmådde
röra sig en millimeter utan bara låg där
och plågades... Ds.
Inte riktigt klok?!
2012-10-20 | 09:08:26
Oktoberjaktens sista jaktdag blev en regning sådan...
(Och som ni ser har all snö regnat bort).
Som jägare borde man kanske trots allt
sinnesundersökas?
För vem går frivilligt ut och sätter sig blixt stilla
och fryser i spöregnet ett par timmar bara för att?
Jag kan lova att det var guld värt att grannarna
bjöd på middag i går så jag slapp tänka
på mat efter att ha tillbringat dagen i skogen
och därefter i styckat kött.
Även svärmor och mamma ska ha ett stort tack
då de skickat med mat och underlättat för
mig/oss att jaga under hösten genom
att de passa barnbarnen.
TACK ♥
Idag är undertecknad hemma i stugvärmen
och har en jatfri dag, och i ärlighetens namn känns
det riktigt skönt. Planen är att baka lite tillsammans
med barnen och bara njuta av dagen!
Hoppas ni har en riktigt skön
och avkopplande lördag framför er!
KRAM
Kall och frusen
2012-10-17 | 16:33:17
Så här såg det ut i morse då vi släppte Ronja
och började gå.
Trots en varm dusch, varm choklad
och nya torra kläder har jag ännu inte fått
upp värmen efter dagens strapatser.
När man gick genom snårskogen fick
man nämligen all blötsnö över sig :-/
Det var tunggått både i planteringarna
och på myrarna tack vare snön.
Och då snön ligger som ett täcke över
alla grenar och håligheter så får man se upp
vart man sätter fötterna så man inte
slår sig fördärvad.
Hundarna jobbade fint i dag, och hade älgar på G,
men älgarna sprang förbi passare
utan att skott hann avlossas.
Idag var det således älgarna som drog
det längsta strået ;-P
Men trots det kalla och blöta vädret
så var flaggan i topp, åtminstonde för
oss svenska jägare...
De tyska jaktgästerna var liiite mer lågmälda,
kanske funderade de fortfarande på
gårdagens fotbollsresultat?! ;-)
Tack förresten för att ni håller tummarna för Bus,
det bästa är att han läker. Men OM det skulle bli
en amputation är det inte hela världen, för han
kommer att kunna springa och jaga
precis som tidigare som tur är!
Ps. Ett inlägg om 101 nya idéer kommer
lite senare ikväll, och jag knarkar vidare med
Isabellas julnummer, så fler inlägg
på temat julmagasin kommer... Ds.
Giftigt läge
2012-10-14 | 19:55:00
Vilken dag jag har haft!
Sitter här med en ömmande kropp
och protesterande lårmuskler efter att ha
både sprungit och smygit i oländig terräng.
Att höra en hund som skäller taktfast
ståndskall och smyga på detta för att
komma till skott är utan tvekan jaktens
absoluta höjdpunkt!
Med ca 180 m kvar fram till ståndet så
tysnar emellertid hunden.
Först blev jag rädd att älgen fått
vind av mig och gått undan, men ser på
pejlen att hunden är kvar och då inser jag att
älgen redan är död.
Den var nämligen påskjuten
sedan tidigare, och således fick historien
ett lyckligt slut även om det inte var för
min kula älgen föll.
Om det var dagens höjdpunkt,
så är dagens stora besvikelse och sorg
att Bus åter haltar och har ont i sin tass :-/
Vila är det nu som gäller för honom, samt ett
samtal till Fjällveterinären direkt i morgonbitti.
Och vila låter ljuvligt även i mina öron...
...så jag tror jag önskar er en fortsatt fin
kväll och avslut på helgen!
Soffhörnet och lite skratt till Solsidan lockar
innan det är dags för sängen.
KRAM
Smörstekta kantareller och ett glas rött
2012-10-13 | 20:36:02
Få saker är så rogivande som en
sprakande eld.
I dag var den sprakande elden vid jaktstugan
extra skön och värmande.
Det har blåst nordliga vindar,
och snöblandat regn kom det också.
Så gissa om jag blev glad då jag hittade
ett helt nytt kantarellställe?!
Medan hunden var ute på sök passade
jag givetvis på att fylla en påse.
Förmodligen årets sista.
Älgar harde vi många på benen men
resultatet blev endast en i backen.
En älg är dock bättre det än ingen ;-)
Stora, fina och i mängder stod de där och väntade på mig :-)
Väl hemma var det bara till att tappa upp ett
skummbad och hoppa ner i det för att få upp värmen.
Givetvis fick jag sällskap av Bogge, så det blev
lek med gummiankorna och hela havet stormar,
kanske inte den avkopplande stund jag hade
hoppats på, men roligt var det!
Därefter blev det till att rensa dagens skörd,
och vis av tidigare erfarenhet hade jag grovrensat
kantarellerna redan ute i skogen så det gick rätt fort.
Dagens middag fick således bli smörstekta
trattkantareller och ett glas rött :-)
Ett bra slut på en bra dag.
Men någon titt hos er orkar jag inte med ikväll,
min varma goa säng lockar allt för mycket
då Bogge höll mig vaken i går natt...
Så jag önskar er helt enkelt en
riktigt mysig kväll så hörs vi i morgon istället!
KRAM
Jakten, julkänslan och Ernst
2012-10-10 | 07:23:00
I går då barnen somnat kröp jag upp i soffan
med dessa tidningar i högsta hugg.
"Jultidningsknarkare" (tack för det epitetet Erica!)
började jag givetvis med Allers Julmagasin.
Det är något visst med det första julmagasinet
för säsongen, förväntningar finns och en
önskan om att julpirret och pysselglädjen
ska infinna sig.
Men njaaa, jag måste säga att julpirret aldrig
infann sig, och någon pyssel inspiration
fick jag inte heller.
Fokus låg på brodyr/korsstygn, stickning,
virkning samt att vika/pyssla med papper.
Vad gäller stick- och virkbeskrivningar var de
inte särskilt juliga, utan snarare mönster på
saker man kan göra och ge bort som klappar.
Överlag så kändes det flesta tipsen som sådana
som återvunnits flera ggr om vid det här laget.
Inget som kändes riktigt "nytt" och
inspirerander (inte för mig i alla fall).
Det som jag fasnade för och gör att tidningen
ändå får knappt godkänt var reportaget om en
familjs julförberedelser/traditioner i Wien,
samt recepten på kaffedrinkarna.
Var Allers Julmagasin lite av en besvikelse,
så blev Allt om Älg en positiv överraskning!
Den tidningen lusläste jag varje textrad i!
Intressant att läsaa att älgar står lättare för hund
i södra Sverige, och att älgar oftare tar till flykten
här i norr, samt att älgarna i Jämtland gärna
söker sig till vatten för att simma ifrån hunden.
Att det fanns ett reportag om den nya älgförvaltningen
som jag forskar om gav en extra knorr, liksom de
frestande älgfärs recepten.
Summa sumarum så går jakten vidare...
...på den rätta julkänslan och pysselinspirationen!
Förresten,
har ni sett vad som snart finns i tidningshyllan?!
Ernst första tidning kommer den 20 november.
Tidningen går att beställa HÄR.
Jag har givetvis beställt en prenumeration,
och det ska bli skoj att se om Ernst blir mer långlivad
i tidningsbranchen än vad Leila och Morberg blev...
KRAM
Medicin
2012-10-01 | 14:29:00
Frisk luft i massor, och en 5 km lång promenad.
Det är rena rama medicinen det!
Tänk om doktorer kunde skriva ut
skogspromenader på recept!
En timmes promenad ute i naturen är nog minnst lika
bra medicin för kropp och själ som de piller många hämtar
ut på apotek mot depressioner, hjärt- och kärlsjukdomar
och olika viktrelaterade åkommor.
Jag mår i alla fall som bäst när jag får rensa
tankarna ute i naturen.
Särskilt nu då det är som absolut vackrast ute.
Jag älskar verkligen hösten, och grå dagar
som denna då dimman aldrig riktigt vill
släppa sitt grepp.
Små, små regndroppar som gör
luften klar, ren och skön att andas in.
Dagens lunch hade inte kunnat
spenderats på bättre sätt!
I vanliga fall så brukar jag ju ha sprungit kring
el-ljusspåret, men i dag tillät jag mig njuta av allt
det vackra utmed spåret.
Tänk att jag tidigare inte lagt märke till
denna förvridna trädstam...
...för att inte tala om de vackra lavarna
som växer både på träd och stenar.
Naturen är ett konstverk bara man tar
sig tid att stanna upp, titta och njuta!
Den fuktiga luften gjorde att alla
spindelnät såg ut som sockervadd
där de hängde i träden :-)
El-ljusspåret var emellertid rätt blött, och
löven gjorde stigen förädiskt hal på sina ställen,
så några fler rundor lär det kanske inte bli i år.
Och det verkar inte bara vara jag som kastar
in handduken för i år, även myrorna tycks ha
gjort höst då jag inte såg en enda vid stacken.
Även den inneboende i detta hål tycks ha flytt fältet,
kanske har den begett sig till varmare breddrader?
Som tur är finns det massor av rönnbär att
kalasa på för de fåglar som bestämmer
sig för att stanna kvar!
Behöver jag skriva att jag verkligen njöt av
dagens promenad?!
Det var nästan så att jag började dra på stegen
när jag närmade mig slutet på min runda...
Och tur det kanske, för jag vet inte hur många
gånger jag fasnat med fötterna på denna bro
och stukat/vrickat mig då jag sprungit.
Men i dag kom jag över utan incidenter!
En nöjd bloggerska på väg hem,
färdigmedicinerad och klar ;-P
* * *
Wiiie, ser just att jag vunnit en tävling hos
Mandelhjärta - tack för det ♥
Ytterligare en jägare i familjen
2012-09-23 | 16:05:00
Gissa vem som "skjutit" en älg i dag?!
Japp, Luran har pangat sin första
älg tillsammans med pappa.
(Med mig var hon med på sin första älg
redan då hon låg i min mage! ;-P )
På endast 15 meter kom en ko med kalv,
och kalven föll för deras skott.
En glad Luran med grankvist i toppluvan,
tillsammans med farfar till vänster och Björn
till höger i bild.
Återväxten i jaktlaget verkar vara räddad ;-)
En stolt Luran som tar reda på sitt hjärta
då kalven passas och hängs i slakthuset.
Skytten får nämligen alltid hjärtat
av sitt fällda villebråd ♥
Och jag måste tillstå att jag är en lika stolt
mamma som nu hoppas att jaktintresset
slagit rot i ytterligare en generation.
hÄLG kramar till er!
Dagens outfit
2012-09-12 | 20:16:00
Foto: Angelika Eriksson
Dagen till ära tänkte jag bjuda på en
"dagens outfit", något som är sällan skådat
i denna blogg!
Vad är det då jag har på mig?
Jo, ett ändamålsenligt jaktställ från Pinewood,
rejäla underkläder som andas och håller mig varm
av ett okänt märke, och på fötterna sitter ett
par väl ingågna Muckboots.
På huvudet har jag tryckt ner en moderiktig
(neonfärger är väl inne?!) och praktisk keps
som gör att jag syns.
Med är även de obligatoriska accessioarerna som
GPS-pejl, jaktradio, knivar och älgstudsare m.m.
Ett stycke nyskjuten älg är pricken över i:et
som gör miljön till dagens outfit trovärdig ;-P
Och när jag ändå är inne på mode, outfis och skönhet
så låter jag bilden nedan tala för sig själv.
Nu vet ni varför man veckan innan
älgjakten lika gärna kan hoppa över sin
manikyrtid ;-P
Nu tänker jag ta min välbehövliga skönhetssömn,
jag har varit igång mer än 12 timmar, först jakt
och passning av älg, sedan styckning och slakt
av tidigare älgar, och väl hemma putsning,
packetering och malning av kött.
Och vet ni vad det bästa av allt är?
I morgon väntar en ny jaktdag! :-)
