Monster
Allan Hall är den som tecknar porträttet av Fritzel, han bygger sin beskrivning på intervjuer med psykologer, anhöriga, grannar, vänner och bekanta.
Jag har ännu inte läst ut boken, då det inte direkt är lättsmält. Man mår nästan fysiskt illa när man får insikt i de hemskheter som dottern Elisabeth och hennes barn (och tillika syskon!) utsatts för - trots detta rekommenderar jag boken.
Foto: Privat
Vad var det jag sa...
Men det var ju inte det inlägget skulle handla om, utan om vad som är sant och inte. År 1995 släppte Liza Marklund boken Gömda som jag och många med mig föll för. Vi var många som förfasades över Mias öde. Bok efter bok kom sedan där vi fick följa Mias liv, och snart började jag få mina misstankar... Som statsvetare drillas man i kritiskt tänkande dagligen dags, och jag fick slutligen en kännsla av att allt inte stod riktigt rätt till. Och som jag skrev här fick jag mest en känsla av att "Mia" var ute efter pengar.
Nu har i alla fall journalisten Monica Antonsson skrivit "Mia - sanningen om Gömda" som ifrågasätter Marklunds och Mias version och beskriver en helt annan sida av berättelsen. Bland annat visar det sig att Mias man (den trygge norrlänningen) i själva verket kom från Chile, och att dödshoten var riktade mot honom snarare än Mia. Vidare framstår deras flytt till Sydamerika genast mindre dramatisk än innan då mannen på sätt och vis återvände "hem".
Hm... konstigt nog känns det skönt att kunna konstatera ett "vad var det jag sa" och samtidigt påminna sig om att alla historier har två sidor. Jag ska i alla fall genast köpa Antonssons bok i ett fåfängt försök att klura ut vad som är "sant".
Vad tror ni?
Till dess din vrede upphör
Nu ska jag ta och göra kväll, blir nämligen älgjakt i morgon förmiddag i ett par timmar. Lovely! Så god natt på er, nu tar jag min skvallertidning och knatar upp och lägger mig.
Beslutsångest
Tips! Alvtegen
Jag ÄR Ronja Rövardotter!
Foto: Privat
Av alla Astrid Lindgrens verk så är nog Ronja Rövardotter min absoluta favorit och har så varit sedan jag var liten. Naturligtvis älskade jag Pippi Långstrump, Madicken, Alla vi barn i Bullerbyn, Lotta på Bråkmakargatan, Emil i Lönneberga, Mio Min Mio, Bröderna Lejonhjärta med flera, men just Ronja Rövardotter har en speciell plats i mitt hjärta! Jag har som tur är några av dessa böcker kvar sedan jag var liten, och de som saknas kommer garanterat köpas in bara min lilla rupnissa blir äldre! Jag såg att det fanns en DVD-box med filmatiseringarna av Astrids filmer, det blir definitivt något att önska sig till Luran av mor och far föräldrarna till kommande julaftnar och födelsedagar.
Vilken av Astrid Lindgrens alla böcker och karaktärer är din eller dina barns favoriter?
En god bok...
Åsa Larssons nya!
Gäsp! Emma, Mias dotter
Idag är man trött i ögat, men då det är självförvållat ska jag inte klaga. Jag sträckläste boken Emma, Misas dotter i natt. Dock inte för att den var bra, utan snarare för att jag helt enkelt inte kunde sova.
Emma, Mias dotter är den fjärde boken i Maria Erikssons serie om sitt liv på flykt undan en våldsam man och hennes kamp för att bygga upp en ny tillvaro åt sig själv och sina barn i USA. Tidigare böcker är Gömda, Asyl och Mias hemlighet, varav de två första är skrivna i samarbete med Liza Marklund. Jag gillade speciellt de två första böckerna i denna serie som verkligen är gripande samtidsdokument om hur det kan vara för en utsatt kvinna och samhällets flathet inför de fasor hon står inför. Således hade jag vissa förhoppningar när jag började läsa Emma, Mias dotter.
Boken är tänkt att ta vid där Mias hemlighet slutade, men första delen av boken är en enda lång återupprepning av tidigare böcker, fast sett ur dottern Emmas perspektiv. Dessvärre känns det tråkigt och på intet sätt gripande. När så berättelsen om det liv som följde påbörjas får vi följa dottern Emma genom hennes destruktiva liv och kamp mot drogerna, samt Mias kamp mot cancern. Onekligen går familjen genom prövning på prövning, och det får en att undra varför vissa drabbas så hårt av olyckor. MEN historien i sig känns inget vidare, varken språket eller berättartekniken höjer berättelsen. Och en svag misstanke om att boken som sådan kommit till för att mjölka ur de sista kronorna ur den tragiska livshistorien som så spännande redogjordes i de två första böckerna kommer successivt krypande. Och med tanke på det som redogörs för i slutet av boken torde familjen Mia Eriksson behöva de svenska läsarnas pengar för att kunna betala sina sjukhusräkningar och det överdådiga bröllopet (vems bröllop avslöjar jag inte, det får ni reda på om ni läser boken). Så min förhoppning är att denna boken sätter punkt för en på det hela taget skaplig serie böcker och att vi slipper se uppföljare så som "David, Mias son i Sverige" eller något liknande...
Betyget blir en tvåa av fem möjliga, men hey! Ni kanske upplever berättelsen på ett annat sätt, så ge den en chans!
Åsa Larsson - ett "hett" boktips som kyler av
I väntan på det har jag hunnit plöja både Läckbergs och Jungstedts senaste böcker.
Marie Jungstedts Den mörka ängeln är enligt mig inget större mästerverk. Både språket och intrigen är tunn och boken blev lite av en besvikelse då jag gillat de tidigare böckerna. Gotland utgör som vanligt kuliss, och problematiken med ungdomsvåld är det som genomsyrar historien. Det känns som om författaren försökt rida på massmedie hypen kring Riccardo rättegången och dessutom oblygt lånat friskt från Agatha Christie i ett desperat försök att koka ihop en bestseller - men nej... NEJ!
Camilla Läckberg överraskade å andra sidan i Sjöjungfrun, då detta enligt mig är en av de bästa, för att inte säga den bästa av hennes böcker. Intrigen är spännande och inte allt för uppenbar, något jag uppskattar. Jag gillar inte när man redan i kapitel tre lyckats räkna ut vem mördaren är.
Skulle deckare inte vara någon favorit, så kan jag rekommendera Bakom stängda dörrar av Agneta och Benkt-Åke Cras och Kristina Hansen. Detta är nog den starkaste och mest omskakade bok jag läst, speciellt med tanke på att den är dokumentär. Boken lämnar garanterat ingen omberörd och den får en verkligen att ifrågasätta myndighets Sverige. För recensioner av boken se: http://www.bokus.com/b/9189618335.html
Vilken är er favoritförfattare?
